Klimatkrisen kräver mer än elbilar och fossiloberoende. Det räcker inte med att vända utsläppskurvan – nu är det dags att gå från utsläpp till ”insläpp” av kol. Vi behöver prata om och agera för en ökad kolinlagring i svensk jordbruksmark, skriver Christina Berneheim och Jonathan Naraine i sin debattartikel.
DEBATT Vi har kommit så långt nu att det inte längre räcker att minska våra utsläpp inom alla sektorer av samhället. Den nya IPCC-rapporten har klargjort för världens länder att vi måste agera nu för att vända kurvan från ökade nettoutsläpp till kraftiga årliga reduktioner, och Sveriges miljöminister pratar även om att sätta ett slutdatum för användning av fossila bränslen.
Men räcker detta? Vi menar att nu är det dags att börja tala om ”nettoinsläpp” i form av kolinlagring för att undvika de negativa ekonomiska, ekologiska och sociala följderna av klimatförändringarna. Det märks om inte annat i rubrikerna de senaste veckorna med värmeböljor, bränder och översvämningar i Europa och hemmavid. Jorden (där vi odlar vår mat, där våra skogar växer och våra samhällen byggs) kan ses som en enorm kolbank – som antingen kan släppa ut enorma mängder koldioxid eller också binda in och lagra koldioxid som organiskt material. Vilket det blir, utsläpp eller insläpp, beror på vår förvaltning av marken.
Visste du att …
• levande jordar kan hålla mer kol än atmosfären och alla växter på jorden sammanlagt, enligt dr Kris Nichols? Marken innehåller tre gånger mer kol än den totala mängden i hela atmosfären.
• vissa former av markbundet kol kan hålla upp till 20 gånger sin vikt i vatten (enligt FAO)? Mer kol i jorden ökar därmed dess infiltrations- och vattenhållningsförmåga och kan därmed hjälpa oss hantera extremväder bättre.
• vi enligt forskare på Ohio state university med rätt markförvaltning kan lagra in 75–100 ppm koldioxid från atmosfären? Vissa menar att siffrorna kan vara ännu högre. Detta kan jämföras med nuvarande halter i atmosfären på 410 ppm enligt IPCC:s senaste rapport.
Kolsänkor – det enda logiska
Mänsklighetens enda logiska mål nu är kolsänkor. Så säger Paul Hawken (redaktör för New York Times bestseller, boken Drawdown) i dokumentärfilmen Kiss the ground som släpptes 2020. Sedan vi började bränna fossila bränslen har vi lämnat ett enormt koldioxidarv i atmosfären. Men det finns en lösning under våra fötter. Kolinlagring i jordbruksmark är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att fånga och lagra in koldioxid från atmosfären. Då kol utgör cirka 56 procent av jordens mull, är en ökad kolinlagring lika med en ökad mullhalt, vilket ökar bördigheten i jordbruksmark. Detta ger även många andra positiva effekter – till exempel ökad biologisk mångfald, ökad kapacitet för vattenhållning samt även förbättrade skördar och mer näringsrik mat.
Den internationella gruppen 4 per 1000 menar att det räcker att vi ökar kolhalten i världens jordbruksmark (5 miljarder hektar) med 0,4 procent per år globalt för att stoppa den årliga ökningen av koldioxid i atmosfären på 4,3 miljarder ton. Paul Hawken ger oss ett hoppingivande budskap att vi kan börja se en nedkylning av klimatet på bara 20 år (under dagens ungdoms livstid). Detta kräver dock att vi satsar på att både minska utsläppen och att lagra in kol i jordbruksmark, och det måste ske nu.
Hur gör man för att lagra in kol i jordbruksmark?
Enligt IPCC:s 1,5-gradersrapport är det mest kostnadseffektiva sättet att öka kolinlagringen att bruka jorden på rätt sätt. Vi menar att genom mer regenerativt brukande av jordbruksmark och grönytor kan vi uppnå den snabbaste och mest effektiva kolinlagringen.
För att påskynda denna omställning föreslår vi följande:
• Konsument: Stötta regenerativa gårdar. Hitta dina närmaste producenter och fråga hur de brukar marken. Lär känna och handla direkt från lokala producenter via reko-ringar etcetera.
• Rikspolitiker: Uppmuntra till regenerativt lantbruk genom att investera i och avsätta styrmedel till jordbruk som lagrar kol och bygger upp jordens/ekosystemens vitalitet.
• Kommun och region: Se till att ställa om kommunens och regionens outnyttjade grönytor (såsom kostsamma gräsytor) till ytor för regenerativt jordbruk och djurhållning.
• Inkludera kolinlagring i de regionala livsmedelsstrategierna och upprätta en mat-och-klimatstrategi i varje kommun där man planerar även landsbygd/jordbruksmark för att öka vår livsmedelsförsörjning och kolinlagring.
Vad är regenerativt jordbruk?
Regenerativt lantbruk utgår från fem principer, där man försöker hålla marken täckt året om, ha levande rötter i jorden året om, minimera störningar såsom plöjning, öka mångfalden av arter i fälten, samt integrera boskap. Det övergripande målet är att möjliggöra högsta tänkbara vitalitet i ekosystemen, såsom resiliens mot torka och översvämningar, genom att tillfredsställa mänskliga behov, såsom att producera mat. I korthet kan man sammanfatta det som att vi människor har en positiv inverkan på ekosystem snarare än enbart mindre negativ påverkan.
————————
Källor:
• IPCC (2021) Sixth assessment report
• Onlinekurs: Grunderna i regenerativt jordbruk
• FAO (2005): Certain types of soil organic matter can hold up to 20 times their weight in water
7. Paul Hawken (2020), Project Drawdown. Citat från: Kiss the ground movie – 36–37 min
