DEBATT Det är nödvändigt att höja rösten igen. Miljardrullningen till det militära försvaret fortsätter, i Sverige och världen, siffrorna från SIPRI förskräcker. Militärutgifterna i världen ökar för femte året i rad och beräknas år 2019 till 1917 miljarder US dollar vilket motsvarar 2,2 % av världens BNP. USA och Kina står för över hälften. Utrikes- och försvarsutskottet har behandlat de säkerhetspolitiska delarna i regeringens förslag om försvarspolitisk inriktning och det är samma gamla förlegade syn på säkerhet som nu basuneras ut från de borgerliga partierna och deras stödtrupper.
Utskottet håller med regeringen om att Sveriges säkerhetspolitiska linje bör ligga fast men Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna anser att Sverige, i likhet med Finland, bör uttala en Nato-option och senare ansöka om medlemskap. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot medan Sverigedemokraterna inte vill bli medlem i Nato nu. Feministiskt initiativ förkastar militarismen helt och hållet.
Den svenska säkerhetspolitiken har normerats kring en påhittad geopolitisk hotbild. Logiken i detta bottnar i en maskulin maktutövning som resulterat i upprustning och ökad vapenexport. Att Sverige är medföljare i ett globalt militärt maratonlopp är tragiskt, och när vi samtidigt begränsar flyktingmottagandet har vi nått anständighetens gräns. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska traditioner aktualiserades under Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd åren 2017-2018 då folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet och humanitära frågor stod på dagordningen. Vapenexporten innebär att Sverige för krig per ombud och på tryggt avstånd från vårt eget land, det är vår tids nykoloniala verklighet.
Trots att globala hot som klimatförändringar, pandemier och terrorism kräver internationellt samarbete växer nationalismen och gränser stängs även i Europa. För Sverige är det viktigt att EU för en utrikespolitik som präglas av humanism och solidaritet med det globala syd. Men det kräver en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik inte bara i ord utan också i handling. Tillsammans med progressiva progressiva krafter menar vi att det är dags för EU att hitta tillbaka till ursprungstanken om EU som ett freds- och samarbetsprojekt.
Den politiska diskussionen i Sverige om yttre säkerhet präglas sedan flera år av en tydlig krigsretorik. Alternativen sägs vara ett utvecklat samarbete och samövande med Nato-länderna eller medlemskap i Nato. Temat är detsamma hela tiden, en överdriven hotbild och att ryssen kommer. Eller att krav på att Sverige inte ska underteckna FN-avtal om att förbjuda kärnvapen. Bristen på inre säkerhet för halva befolkningen, kvinnor, talas det mindre om och våldet på gator och torg skylls på invandring.
Huvudfrågorna i Feministisk initiativs utrikes- och säkerhetspolitik kretsar kring sambanden mellan patriarkat och våld – makt – krig – militarism och mellan dagens världsordning och västvärldens koloniala historia. Mot detta ställer vi internationell solidaritet som inkluderar globala och nord-syd perspektiv på miljö, klimat och handel och som prioriterar mänskliga rättigheter och feminism. En utrikespolitik som samverkar med freds- och säkerhetspolitik, inriktad på att lösa globala säkerhetsproblem och som i linje med FN:s säkerhetsbegrepp sätter mänsklig säkerhet före territoriell säkerhet.
