Myndigheten begär 200 miljoner kronor i tilläggsanslag redan för innevarande år. Därutöver begär man 800 miljoner kronor extra för 2022, 1,2 miljarder för 2023 och 2,1 miljarder för 2024 – totalt 4,3 miljarder kronor i utökade anslag.

– Det är en ganska stor förändring i förhållande till vad vi fått tilldelat i den förra budgetpropositionen. Den absoluta huvuddelen är kopplat till kostnadsökningen för de utökade platser som vi nu planerar för, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren till TT.

Platsbrist

I höstas larmade han om platsbristen på landets fängelser och häkten. En särskild krisledningsstab inrättades och myndigheten tvingades öppna ett antal så kallade beredskapsplatser.

Prognosen pekar nu mot en ”ännu brantare uppgång än för ett år sedan”, skriver Holmgren i budgetunderlaget. Till det ska läggas ny lagstiftning som väntas få stora effekter på platsbehovet, till exempel borttagandet av straffreduktionen för vissa unga dömda.

– Det är flera faktorer som hänger ihop. En del av förklaringen är att vi tidigarelägger kostnader, men sen är det också så att det är fler häktade, det är längre häktningstider och i fängelserna har platstiderna blivit längre än vad vi trodde, vilket bland annat beror på lagstiftningsförändringar med strängare påföljder, säger Holmgren.

Goda förhoppningar

Den statistiska prognosen visar en kraftig ökning av frihetsberövade under perioden 2021–2024. För häktade och övriga i häkte är ökningen nästan 27 procent, och för fängelseintagna 24 procent.

Martin Holmgren hyser goda förhoppningar att regering och riksdag ska lyssna på myndighetens begäran.

– Vi behöver en långsiktig inriktning, och jag har uppfattningen att det som sades i den tidigare budgetpropositionen och som riksdagen har bekräftat är ju att man stödjer oss i den här långsiktiga inriktningen. Det är angeläget att vi kan få utrymme för det, säger han.