Liberalerna har länge krävt tidigare betyg. I januariavtalet fick partiet med sig regeringen och Centerpartiet på att låta de skolor som vill sätta betyg från och med årskurs 4, det vill säga två läsår tidigare än i dag.

Betygsforskaren Christian Lundahl anser att frågan om betyg från fyran används som en bricka i ett politiskt spel och att det saknas stöd i forskningen för att tidigare betyg gör att elever lär sig mer.

2015 gjorde Lundahl och ett antal kollegor en genomgång av forskningsläget. De hittade då ingen studie som rekommenderar tidiga betyg. Visserligen kan betyg fungera som en morot till elever som har det lätt för sig, men samtidigt riskerar svagare elever att tappa sugen om de får betyg tidigt.

– Det finns en risk om man får låga betyg att den motivation man tappar inte står i paritet till vinsten för den motivationen vissa får av att få ett högre betyg, säger Christian Lundahl till Lärarnas riksförbunds tidning Skolvärlden.

Svalt intresse för försöket

Liberalerna argumenterar för att betyg ger en tydlig återkoppling, inte minst till föräldrarna. Men också det argumentet avvisar Christian Lundahl.

– Jag tror betygen snarare gör det otydligare. För då får man en bokstav, medan information som kan ges i ett utvecklingssamtal eller i ett skriftligt omdöme kan vara lite fylligare, säger han till Skolvärlden.

2016 kom S-MP-regeringen och den borgerliga alliansen överens om betyg från årskurs 4 på försök i skolor som anmälde sig. Men intresset har varit svalt. Just nu deltar endast tolv skolor i försöket. Hur många skolor som hakar på om möjligheter att sätta betyg i fyran blir permanent från och med höstterminen återstår att se.

En av de största friskolekoncernerna, Internationella engelska skolan, har aviserat att deras fjärdeklassare kommer betygssättas om riksdagen klubbar det förväntade beslutet på onsdag.