I fredags godkände EU:s läkemedelsmyndighet Pfizer/Biontechs coronavaccin för barn från 12 år. Även USA och Kanada har godkänt vaccinet och dessutom börjat ge doser i åldersgruppen. Frågan diskuteras nu även i Sverige.

Idén att vaccinera barn, som inte tillhör en riskgrupp, handlar om att skydda alla äldre, inte barnen själva. Det är ett ingrepp i barnens kroppssuveränitet som därför är svårt att försvara. Men även om det ingreppet skulle anses försvarbart i sig så är det en prioritering med tunnelseende. En prioritering som är lätt att misstänka att den beror på att de rika länderna har beställt ungefär 1,5 miljarder doser mer än de kommer behöva.

Redan att börja vaccinera alla vuxna som inte tillhör riskgrupper innan de fattiga länderna getts möjlighet att vaccinera sina riskgrupper är en osolidarisk handling som riskerar att slå tillbaka hårt.

Hittills har tre promille av alla vaccindoser gått till länder där nio procent av världens befolkning bor. I bland annat Sydamerika och Indien råder en akut brist på vaccin. Och i en del fattiga länder har inte ens en promille fått vaccin och man räknar med att det kommer dröja år innan de länderna kommer ha en tillräckligt stor del av befolkningen vaccinerade. Samtidigt har tio länder använt 75 procent av doserna.

Det är här de riktigt stora riskerna ligger. På kort sikt för alla de utsatta i de fattiga länderna, framför allt de i riskgrupperna, som blir utan vaccin. Men framåt även för resten av världen eftersom detta blir områden där troligen nya mutationer skapas, mutationer som det är risk att vårt vaccin inte biter på. Vill vi verkligen släcka ner pandemin globalt krävs det alltså att alla länder med resurser delar med sig till dem utan möjlighet att konkurrera om vaccindoserna.

Men medan WHO gång på gång vädjar om att de rika länderna ska dela med sig prioriterar vi i den rika världen istället att få varenda person på marginalen vaccinerad här. Vi kryper snabbt ner i åldrarna och vaccinerar allt fler unga och friska istället för att skicka de doserna till fattiga länder. Vi lägger stora resurser för att få den lilla grupp som tvekar att trots allt ta vaccinet istället för att skicka doserna till riskgrupper i länder utan vaccin.

Och vi diskuterar till och med om vi ska vaccinera barn som inte ens behöver vaccinet istället för att låta de doserna användas där de skulle göra mest nytta mot pandemin. Barn som det till och med är oklart om covid är farligare än vaccinet för. Det är ett tunnelseende som bara blind nationalism kan leda till.