En ny kartläggning visar att antisemitismen minskar något i Sverige. ”Men en inte obetydlig andel av befolkningen bär på antisemitiska föreställningar och attityder”, säger rapportförfattaren Henrik Bachner.
Henrik Bachner, filosofie doktor i idéhistoria, säger att antisemitism utgör ett allvarligt samhällsproblem.
– Det ser vi bland annat genom spridning i sociala medier, incidenter med trakasserier och hatbrott samt propagandaspridning i extrema, politiska rörelser. Vi vet också av olika undersökningar att majoriteten av svenska judar och en stor del av befolkningen upplever antisemitism som ett växande problem, säger han vid presentationen av rapporten.
Men sedan Forum för levande historias senaste undersökning 2005 har antisemitiska attityder och föreställningar minskat, enligt Henrik Bachner.
– Vi ser ett minskat stöd för traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar och attityder. Vi ser också ett minskat stöd för antisemitiska attityder som utrycks i kontexter berörande Israel. Men det är även viktigt att fastslå att en inte obetydlig andel av befolkningen bär på antisemitiska föreställningar och attityder, exempelvis har 10-20 procent instämt i påståenden som reflekterar föreställningar om judisk makt och inflytande.
Utöver attityder kan antisemitism synas i bland annat hatbrott.
Minskningen kan bero på att frågan uppmärksammats och informationsinsatser, enligt Henrik Bachner.
– Vi vill också peka på att det kan finnas faktorer som kan öka mottagligheten för antisemitism. Till exempel kan marginalisering, segregation och utsatthet för negativa attityder öka benägenheten att överta antisemitiska förställningar som utpekar judar som orsak till verkliga eller upplevda orättvisor. Även Israel- och Palestinakonflikten är en faktor som kan ge näring till antisemitismen.
Enkätundersökningen genomfördes av Novus 2020.
