Genom analyser av faktorer som geologiska förutsättningar för översvämningar, erosion, ras och skred, var samhällsviktiga verksamheter finns och hur människor bor och jobbar samt vilka samhällsekonomiska konsekvenser som kan uppstå har de tio största riskområdena i Sverige identifierats.

Listan toppas av Göta älv-dalen på västkusten och på den återfinns också områden som Jämtlandsfjällen och Skåne-Hallandskusten. En gemensam nämnare är att det rör sig om områden med komplexa riskbilder, säger HannaSofie Pedersen, chef för avdelningen klimatanpassning på Statens geotekniska institut (SGI).

– Det är frågor som kanske inte kan lösas i det lilla, som kan vara svåra för en enskild fastighetsägare eller för en enskild kommun att lösa. Det här handlar om komplexa frågeställningar som sträcker sig över större geografiska områden som inte följer de administrativa gränserna, vilket gör ansvarsfördelningen komplex, säger HannaSofie Pedersen.

"En signal"

Rapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag som SGI har genomfört tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Pedersen betonar att rapporten är översiktlig och att det finns osäkerhet i modellerna.

– Vad man kan nyttja det här till är som en indikation på var det är extra viktigt att man påbörjar arbetet med de här frågorna och tar dem på lite extra stort allvar. Det är en signal till kommunerna så att man är medveten om problematiken. En viktig del är att kunskapen höjs, säger HannaSofie Pedersen.

Förutom listan landar rapporten i tre åtgärdsförslag, där just ökad kunskap är en del. De andra två åtgärderna som föreslås är ekonomiska respektive juridiska styrmedel för att bättre kunna komma åt problematiken.

– Vi tycker att man behöver se över plan- och bygglagen, är den verkligen ändamålsenlig för att kunna åtgärda den här typen av risker? nämner Pedersen som ett exempel på juridiska styrmedel.

Risk för markförluster

Om inget görs kan det få långtgående konsekvenser som markförluster om områden svämmas över eller erosion ”äter upp” strandremsor. Det finns också en stor risk för människor, byggnationer och samhällsviktiga verksamheter om ras och skred inträffar.

Med tanke på att problemen sträcker över stora områden är samarbete över gränser och mellan olika aktörer avgörande. HannaSofie Pedersen ser det som viktigt att lyfta att det går att göra något åt det här:

– Det finns fortfarande möjlighet att förhindra det här och göra så vi kan bo hållbart och bygga säkert. Om man börjar jobba med de här frågorna på ett mer samordnat sätt där hela samhället samverkar kan man komma tillrätta med det.