Ny forskning visar att gymnasievalet är fortsatt styrt av kön och föräldrars utbildningsbakgrund. Man pekar även på att de senaste decenniernas reformer har ökat uppdelningen snarare än tvärtom.
Det är Johanna Mellén, doktorand vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, som i en avhandling vidare cementerar den trend som i stort sätt präglat gymnasievalet ända sedan 70-talet.
Kortfattat: Om man har växt upp i ett studievant hem tenderar man att i högre utsträckning välja högskoleförberedande gymnasieprogram. Och har man växt upp i ett hem där föräldrarna är lågutbildade så tenderar man att istället rikta in sig på yrkesprogram.
Utöver detta är det vanligare att pojkar väljer tekniskt orienterade utbildningar medan flickor väljer antingen breda högskoleförberedande utbildningar eller omsorgsinriktade yrkesprogram.
Reformer har ökat klyftorna
– I skuggan av samhällsdebatten om det fria skolvalet fortsätter valet av program och ämnen på gymnasiet att bidra till segregation och uppdelning av elever, säger Johanna Mellén till forskning.se.
Hon fortsätter:
– Gymnasieskolan är extremt könssegregerad och det finns en stor uppdelning avseende föräldrars utbildningsbakgrund.
I sin forskning har Johanna Mellén, utifrån statistikdatabaser och policydokument, studerat hur reformer av gymnasieskolan genom åren har påverkat ungdomarnas val. Istället för att minska uppdelning och segregation pekar hon på att vissa reformer istället har ökat klyftorna.
Hon nämner bland annat reformen från 1994 då alla nationella program strukturerades om för att ge högskolebehörighet. Det ledde till att ungdomar från akademiska hem oftare började söka sig in till yrkesprogram. Varför? Dubbla möjligheter, menar Johanna Mellén – man kommer snabbt ut i arbetslivet samtidigt som man behåller möjligheten att studera vidare senare.
Hårdnad konkurrens
När yrkesprogrammen ökade i popularitet under 2000-talet blev den direkta konsekvensen att konkurrensen också ökade bland eleverna.
– Det skedde en viss utjämning av hemmiljöns betydelse för ungdomars val till akademiskt respektive yrkesförberedande program. Men samtidigt indikerar data att elever från studievana hem delvis konkurrerade ut elever från lågutbildade familjer från traditionella yrkesprogram, säger Johanna Mellén.
Populariteten för yrkesprogrammen sjönk dock 2011 då man beslutade om att yrkesprogrammen inte längre skulle ge behörighet till högre utbildning.
Läs mer: Här kan du ta del av Johanna Melléns forskning i sin helhet
