Myanmars störtade civila ledare Aung San Suu Kyi anklagas av militärjuntan för brott mot en gammal sekretesslag. Samtidigt varnar FN:s särskilda Myanmarsändebud för en eskalerande kris, risk för inbördeskrig och ett nära förestående blodbad.
– Jag vädjar till säkerhetsrådet att överväga alla möjliga handlingar för att göra det rätta och förhindra en katastrof, sade sändebudet Christine Schraner Burgener vid ett extrainkallat möte i det New Yorkbaserade rådet.
Över 500 människor har hittills mist livet i protesterna mot militärstyret sedan kuppen den 1 februari, men Christine Schraner Burgener säger att läget kommer att bli än värre om inte omvärlden agerar.
Hon säger sig vara öppen för dialog med militärjuntan, men påpekar att tiden rinner ut.
– Om vi bara väntar på att de ska vara redo för dialog blir situationen i landet bara värre. Militärens grymhet är för grav och risken för inbördeskrig ökar när fler (beväpnade etniska grupper) opponerar sig mot militären.
Flera anklagelser?
Utspelet kom timmar innan den civila ledaren Aung San Suu Kyi via länk framträdde i domstol.
Suu Kyi och flera av hennes närmaste greps i samband med kuppen och har hållits fängslade sedan dess. Militärjuntan har anklagat henne för en rad mindre brott – överträdelser mot virusrestriktioner och innehav av otillåten kommunikationsutrustning bland annat – men det finns farhågor om att hon ska åtalas för förräderi.
Det skedde inte vid förhandlingen under torsdagen. Men några timmar efter den meddelade hennes chefsadvokat att Suu Kyi och fyra medarbetare redan förra veckan åtalades för brott mot en gammal sekretesslag. Enligt lagen, som instiftades 1923 när landet var en brittisk koloni, är det kriminellt att dela med sig av nästan all information som regeringen sitter på. Överträdelser kan resultera i upp till 14 år i fängelse.
Bland de medåtalade finns australiern Sean Turnell, som varit Aung Sang Suu Kyis ekonomiske rådgivare. Chefsadvokaten Khin Maung Zaw säger till nyhetsbyrån Reuters att han nyligen fått vetskap om anklagelserna, trots att de presenterades i en domstol i Rangoon i förra veckan.
Kan vara ovetandes
En annan av den störtade ledarens advokater, Min Min Soe, säger att det är möjligt att Suu Kyi och den likaledes gripne presidenten Win Myint svävar i ovisshet om militärjuntans våldsamma svar gentemot de prodemokratiska protesterna.
Min Min Soe, som representerade Suu Kyi vid torsdagens förhandling, säger att hon inte fått träffa sin klient på egen hand och att hon inte kunnat informera henne om händelserna i landet.
Enligt den regimkritiska aktivistgruppen AAPP har minst 521 personer dött i protesterna hittills. 141 av dem dödades i lördags, som var den hittills blodigaste dagen sedan kuppen.
Kina bromsar
FN:s säkerhetsråd har hittills i två uttalanden fördömt våldet i Myanmar, men tonat ner fördömandet av militärkuppen, efter att Kina, Ryssland, Indien och Vietnam motsatt sig en alltför hård retorik.
Den stora bromsklossen i säkerhetsrådet är den ständiga medlemmen Kina. Landets FN-ambassadör Zhang Jun sade på onsdagen att landet vill se fred, stabilitet och en övergång till demokrati i Myanmar, men att Kina inte ställer sig bakom några sanktioner.
”Ensidig press och rop om sanktioner eller andra tvingande åtgärder kommer bara att leda till ökade spänningar och konfrontationer som ytterligare komplicerar situationen, vilket inte på något sätt är konstruktivt”, säger Zhang i ett skriftligt uttalande.
Fakta: Myanmar
Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.
Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien. Under andra världskriget ockuperades landet av Japan, innan det blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.
Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt haft en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.
Militären har enligt författningen haft en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.
Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp, men hon har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.
Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, däribland Aung San Suu Kyi, gripits. Militären annonserade kort därefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hållits nästan dagligen.
Källor: NE, UI/Landguiden och AFP
