Demokratin och rättsstaten i EU-länderna ska försvaras – genom hot om indragna EU-pengar. Det är innebörden av en överenskommelse mellan företrädare för Europaparlamentet och ministerrådet. ”Det är ett otroligt viktigt steg för att stärka demokratin i EU”, säger Karin Karlsbro, Liberalernas EU-parlamentariker. Samtidigt hotar Ungern att lägga in sitt veto mot uppgörelsen.
När världens blickar riktades mot USA-valet – och försöken att underminera dess legitimitet – kom på torsdagkvällen ett besked från Bryssel som beskrivs som historiskt: EU-pengar ska kunna stoppas till medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer.
I början av oktober slog Europaparlamentet respektive ministerrådet fast vilken inställning de har. Nu är förhandlingarna färdiga mellan parlamentet och rådet, där medlemsländerna är representerade. Klart är att möjligheterna att stoppa utbetalningar av EU-pengar till medlemsländer som bryter mot rättsstatens och demokratins principer blir större än vad som skulle varit fallet med ministerrådets linje.
Fler områden omfattas
Detaljerna i överenskommelsen har ännu inte presenterats, men på flera områden har Europaparlamentets krav på skärpningar blivit bönhörda. Inte minst omfattas nu fler villkor. Medan rådets förslag främst siktade in sig på att skydda mot korruption innebär den nya överenskommelsen att alla de demokratiska principer som räknas upp i EU-fördragets artikel 2 ska respekteras. Det betyder bland annat att länder som inskränker domstolars självständighet, diskriminerar minoriteter eller tummar på mediernas oberoende ska kunna bli av med sina EU-medel.
I rådets förslag skulle villkoren för utbetalningar föras in i lagens förtexter, vilket kritiserats för att göra dem tandlösa. De ska nu istället formuleras i en egen artikel.
– Uppgörelsen visar att det är juridiskt möjligt att utforma regler som tar sikte mot länder som bryter mot rättsstatens principer, säger Karin Karlsbro (L), en av de svenska EU-parlamentariker som arbetat med frågan.
Om ett medlemsland ska fråntas EU-pengar är det i slutändan ministerrådet som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet. Det innebär att minst 15 av 27 medlemsländer står bakom beslutet och att dessa länder utgör minst 65 procent av unionens befolkning.
Bråttom att fatta beslut – coronapengar väntar
Överenskommelsen ska nu klubbas i både ministerrådet och Europaparlamentet. Ungern – som tillsammans med Polen är det land som fått mest omfattade kritik för brott mot demokratins och rättsstatens principer – har inte gett upp sitt motstånd. Tvärtom hotar den ungerska premiärministern Viktor Orbán i ett brev till bland andra Europeiska rådets ordförande Charles Michel med att lägga in sitt veto mot uppgörelsen, enligt uppgifter i flera medier.
– Uppgörelsen är en milstolpe, men vi är inte i mål, säger Karin Karlsbro.
Trycket på EU-länderna att snabbt komma till beslut är nu stort. Det stödpaket på motsvarande närmare 8000 miljarder kronor som ska bidra till ekonomisk återuppbyggnad efter coronakrisen kommer inte börja betalas ut förrän det är klart vilka villkor som gäller.
