Mer än 300 000 svenskar spelar för mycket. Av dessa har 45 000 personer allvarliga spelproblem. Det vill säga att deras liv kretsar nästan bara kring spel och hur de ska få ihop pengar att spela för, det rapporterar SVT.
Runt 4 procent av den svenska befolkningen i åldern 16–87 år, motsvarande 337 000 personer, har någon grad av spelproblem enligt den senaste uppskattningen från 2018. Det är inte bara individens liv som kan påverkas negativ, utan spelmissbruk ger även stora kostnader för samhället.
Enligt en ny studie från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund uppgick de totala samhällsekonomiska kostnaderna för spelproblem till 14,4 miljarder kronor år 2018.
– Det är det som går åt till att hjälpa människor, som behandling av spelberoende och skuldrådgivning. Många drabbas också av psykisk ohälsa och ångest, säger Thomas Hofmarcher, hälsoekonom vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi till SVT.
I studien har kostnaderna delats in i tre olika kategorier.
Den första är de direkta kostnaderna, till exempel behandling av spelberoende, rättsväsende och skuldrådgivning, och är den minsta av de tre kostnadskategorierna – 13 procent (1 888,6 miljarder) av den totala kostnaden.
Immateriella kostnader, avser försämrad livskvalitet till följd av fysisk och psykisk påfrestning samt påfrestning på brottsoffer. Kostnader avseende spelaren, närstående och samhället i stort inkluderades i analysen och står för en dryg fjärdedel (3 980,7 miljarder) av den totala kostnaden.
Till indirekta kostnader räknas pengar som samhället går miste om när personer med spelproblem blir arbetslösa eller spelar på arbetstid och inte bidrar på jobbet. De indirekta kostnader svarar enligt studien, för mer än hälften, 59 procent (8 535,8 miljarder), av den totala kostnaden.
I rapporten går att läsa att inte alla ”relevanta kostnader, såsom tidsbegränsad och permanent sjukskrivning eller hemlöshet, inkluderas i analysen på grund av brist på data”.
