Planeten hettas upp och det märks bland de olika jordövervakningsprogram som följer den globala temperaturen. Enligt EU-programmet Copernicus blev 2019 det näst varmaste året sedan mätningarna började 1981.
I november kunde Syre berätta att månaden blev den varmaste oktobermånaden i jordövervakningsprogramet Copernicus historia.
– Vi får ta det som en varningsklocka, det gör det ännu viktigare att snabbt göra åtgärder, sa då Erik Engström, klimatexpert på SMHI.
Oktoberrekordet var ett i en lång rad andra värmerekord den senaste tiden. Rekord som ständigt bräcks på nytt. Enligt en ny analys som Copernicus släppt, är 2019 endast 0,04 grader kallare än 2016 då väderfenomenet el Niño bidrog till att hetta upp planeten.
Jordövervakningsprogrammet skriver också i ett pressmeddelande att de senaste fem åren är de varmaste sedan mätningarna startade. Temperaturen är nu 0,6 grader varmare än snittet 1981-2010 och temperaturen de senaste fem åren, 1,1 till 1,2 grader varmare än före industrialiseringen.
Det vill säga 0,3 – 0,4 grader från Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning.
2019 blev Europas varmaste år
Även om inte Sverige fick några rekordtemperaturer – blev 2019 Europas varmaste år sedan mätningarna startade, då bland annat kraftig värmebölja drog över centrala och södra Europa. Parisarna fick sin svettigaste dag någonsin i juli, då termometern landade på 41 grader, vilket var högre än rekordet 1947.
Kraftfullast blev uppvärmningen över stora delar av Alaska och över stora delar av Arktis. Andelen koldioxid i atmosfären fortsätter också att öka, enligt Copernicus – i snabbare takt än 2018 men inte lika mycket som 2015, då klimatfenomen el Niño bidrog, bland annat genom att orsaka stora bränder.
Copernicus är det första jordövervakningsprogrammet som kunnat publicera siffror för 2019. Andra är amerikanska NOAA och Berkely Earth, som även de registrerat flera år av rekordvärme de senaste åren och som väntas komma med data för 2019 den närmsta tiden.
