Utvinningen av mineraler från världshavens botten ses av en del som en nödvändighet för klimatomställningen. Andra ser det som en potentiell miljöbomb. Nu slutför FN-organet ISA de regler som ska reglera gruvdriften. Men myndigheten låter sig påverkas av privata intressen, hävdar Greenpeace i en rapport som släpps under onsdagen.
Små potatisliknande bollar ligger utspridda över enorma vidder i världshavens djup. De oansenliga föremålen har bildats under miljontals år och innehåller flera av de metaller som används för framställningen av exempelvis batterier, så som kobolt, koppar och nickel. Mineralerna finns också i sprickor vid kontinentalplattorna och i områden med vulkanisk aktivitet.
En rad företag och nationer ligger i startgroparna för att utvinna mineralerna. En utvinning de menar kommer ske utan de övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som förknippas med gruvor på land. Även miljöpåverkan blir begränsad, enligt bolagen.
Men utvinningen i djuphaven kommer inte utan betydande miljörisker – och inget säger att gruvorna på land skulle stänga om gruvdrift till havs tillåts, kontrar miljöorganisationer.
Utvinning skulle inte bara ta kål på de arter som lever på, över eller under mineralerna, utan också riskera påverka en rad andra arter i vattnet, då stora sedimentplymer rivs upp av de maskiner som ska utvinna mineralerna.
"Fattiga länder får leva med miljöproblemen"
Det här kan få effekter i den ekologiska väven som i dag är svåra att överblicka. Därför vill flera nationer och miljöorganisationer se ett förbud till det att miljöpåverkan är bättre utredd. Men FN organet ISA väntas färdigställa den reglering som ska möjliggöra utvinningen redan nästa år.
– Det är samma sorgliga historia som skett på land. Företag med säte i Schweiz eller New York tar hem vinsterna medan fattigare länder får ta både de finansiella riskerna och leva med miljöproblemen som blir kvar, säger Dima Litvinov.
Han är talesperson i havsfrågor för Greenpeace, en av de miljöorganisationer som drivit på hårdast för att sätta stopp för planerna.
I den rapport organisationen nu släppt pekar de på att privata intressen i hög grad påverkat FN-förhandlingarna. Då ISA är en FN-organisation sitter där representanter från 168 av världens länder. Men enligt Greenpeace har det förekommit att personer gått direkt från ett gruvföretag till att representera en av de många nationer som deltar i förhandlingarna.
– Det är en roterande dörr mellan industrin och staterna, säger Dima Litvinov.
"De utnyttjar reglerna"
Greenpeace är också kritiska till att de vinster som gruvdriften genererar, riskerar att hamna i fickorna på företag baserade i rika industrialiserade länder. Något som är långt i från syftet med konventionen UNCLOS, som är världshavets rättsliga grund.
Den säger att tillgångarna på havsbotten är människans arv, att de ska bidra till alla länders utveckling och att särskild hänsyn ska ges till utvecklingsländernas behov. Samtidigt som den marina miljön ska skyddas.
De kontrakt för prospektering som ISA delar ut, måste antingen gå till stater eller vara sponsrade av stater. Därför har stora företag i flera fall skapat dotterbolag i mindre ö-nationer som sedan sponsrar deras ansökningar – i hopp om att en dag få ta del av rikedomarna. Ett upplägg som Greenpeace nu granskat och är starkt kritiska till.
– De utnyttjar reglerna, säger Dima Litvinov.
Enligt miljöorganisationen är vinsterna också starkt överskattade, samtidigt som miljöriskerna är desto större.
– Världshavet ska vara till godo för hela mänskligheten, nu är det några få bolag med kopplingar till vapen- och oljeindustrin som genom dotterbolag har fått kontroll över licenser att prospektera och därmed utvinna mineralerna, säger Dima Litvinov.
Vill se ett starkt havsavtal
Parallellt med förhandlingarna inom ISA pågår också förhandlingar om ett globalt havsavtal inom FN, Marine biodiversity of areas beyond national jurisdiction (BBNJ). Ett avtal som syftar till att skydda den biologiska mångfalden i världshaven. Avtalet kan liknas vid en miljöbalk för internationellt vatten – det vill säga 43 procent av planetens yta – och den sista förhandlingsrundan är planerad till nästa år.
Om och i så fall hur djuphavsgruvdriften på havsbotten ska påverkas av det nya avtalet är ännu oklart. Greenpeace som kampanjar för ett starkt havsavtal vill att det ska inkluderas inom BBNJ. Medan företrädare för ISA pekar på att det är de som har bäst kunskap om havsbotten.
– Vi hoppas att BBNJ ger starka juridiska rättigheter till miljön och att det inkluderar all mänsklig påverkan, säger Dima Litvinov.
Ökänt vapenföretag – ett av gruvbolagen
Det amerikanska vapenföretaget Lockhead Martin har skapat dotterbolaget UK Seabed Resources som sponsras av Storbritannien, då USA inte är med i UNCLOS-konventionen. Företaget har licens att prospektera i Stilla havet i Clarion clipperton zone, ett av de områden med stora förekomster av de polymetalliska nodulerna. Flera andra företag som ansöker eller innehar licenser har kopplingar till gruvindustrin på land och eller företag som utvinner fossil energi, enligt Greenpeace rapport.
Svampdjur i farozonen
De polymetalliska noduler som sedan miljontals år ligger utspridda över delar av världshavens botten, utgör hem för svampdjuret Plenaster craigi. Eftersom modulerna är fyndigheter som ska plockas upp vid djuphavsgruvdrift, kommer arten sannolikt att försvinna helt – om havsbotten exploateras, enligt en studie från Göteborgs universitet. Men arten är långt ifrån den enda som är i farozonen. Djuphaven hör till planetens mest outforskade områden och lejonparten av arterna har ännu inte hunnit beskrivas – eller upptäckas.
Källa: Göteborgs universitet
