Döden är inte ovanlig i fånglägret al-Hol i det kurdiskt kontrollerade nordöstra Syrien. Här trängs tiotusentals människor – i huvudsak kvinnor och barn som är släkt med IS-extremister – under svåra förhållanden. Varje månad dör flera personer på grund av sjukdom och armod.

Nu växer rädslan för att det är coronaviruset som skördar liv, trots att det inte finns några bekräftade fall i lägret. Det kan i och för sig bero på att det inte finns några testkit. När en 75-årig kvinna och ett barn dog i mars spreds snabbt ryktet om att de säkert fallit offer för covid-19.

”Explosionsartat"

Om – eller snarare när – viruset får fäste i al-Hol kommer det att spridas som en löpeld, enligt Fredrik Runsköld som på uppdrag av Internationella rödakorskommittén jobbar på ett fältsjukhus strax utanför lägret.

– Det finns ingen anledning att tro att den här delen av världen kommer att bli förskonad. Och när viruset väl sprids kommer det att ske okontrollerat och explosionsartat, säger han till TT.

Alla bor i tält, lever nästan på varandra och det är helt enkelt omöjligt att hålla avstånd. Det kommer att ställa stora krav på den begränsade sjukvård som finns.

Lägren al-Hol och det mindre Roj hyser omkring 70 000 människor.

Majoriteten är kvinnor och barn, många är anhöriga till IS-anhängare medan andra själva varit engagerade i den terrorstämplade rörelsen. De flesta är syrier och irakier men här finns också runt 13 500 utländska medborgare.
Sedan de sista stora IS-fästena i Syrien fallit har det kurdiska styret lämnats med uppgiften att hantera fångarna och deras anhöriga. Många länder vägrar att ta hem sina medborgare.

Svenska barn

I lägren finns enligt Rädda Barnen mellan 50 och 70 svenska barn tillsammans med ett antal mammor. I maj 2019 tog Sverige hem sju föräldralösa barn från al-Hol – men sedan dess har inga fler hämtats. I december misslyckades ett svenskt försök att få hem fler föräldralösa barn eftersom vuxna i lägret hade gömt dem.

– Nu händer det ingenting och situationen är värre än någonsin. Lägren var redan innan pandemin en otroligt olämplig miljö, farlig för barn att vistas i, säger Lena Ingelstam, internationell chef på Rädda Barnen i Sverige.

Barnrättsorganisationen har länge fört fram kravet att Sverige ska evakuera alla svenska barn tillsammans med mammorna. Nu har det blivit ännu viktigare, enligt Ingelstam.

– Alla länder borde ta hem sina medborgare för att sjukvården på plats ska belastas så lite som möjligt. Det skulle också minska trångboddheten och därmed spridningen av viruset, säger hon.

– Det skulle underlätta kampen mot corona i området. Men tiden håller på att rinna ut.

Domstol

Det är dock inte aktuellt att ta hem några kvinnor och barn från IS-lägren på grund av viruset, enligt utrikesminister Ann Linde (S). Samtliga kvinnor är frihetsberövade och kurderna vill inte separera mammor och barn innan det har skett ett ansvarsutkrävande. Planen är att upprätta en särskild domstol i området.

– Man jobbar med hur det ska gå till praktiskt och juridiskt och har kommit några steg framåt. Internationella jurister är inkopplade för att det ska bli rättssäkert, säger Linde.

– Däremot får föräldralösa repatrieras, för Sveriges del handlar det om färre än fem barn. Men det har hittills fallit på att vi inte har kunnat hitta dem.

Stigande priser

Fältsjukhuset där Fredrik Runsköld jobbar utför olika typer av vårdinsatser, allt från förlossningar till akut kirurgi och sjukgymnastik. Och än så länge finns ett litet lager skyddsutrustning för personalen att använda när de behandlar personer med symtom som liknar covid-19.

– Jag är inte så orolig för att bli smittad för egen del, säger Runsköld.

– Men konflikten gör att det i vanliga fall är svårt att transportera utrustning till och inom Syrien. Nu är det ännu värre på grund av restriktioner som införts för att minska smittspridningen. Och så går priserna upp. Vi får hushålla lite.