För att kunna bekämpa gängkriminalitet vill polisen ha en ändrad lagstiftning som tillåter avlyssning av personer utan att dessa är misstänkta för något brott. Idag får avlyssning göras endast när personen är misstänkt för ett brott som ger minst två års fängelse.

– Vi behöver en förändrad lagstiftning som ger oss större möjligheter att lyssna på krypterade telefoner, sa Mats Löfving, biträdande rikspolischef, i Ekots lördagsintervju.

Än så länge intern diskussion

I en senare intervju med SVT säger Löfving att ”frågan inte är helt okomplicerad”, och att det handlar om att göra en avvägning, mellan å ena sidan rättsväsendets möjligheter att komma vidare i utredningarna och å andra sidan den personliga integriteten.

– Jag har stor respekt för att det här är en svår fråga och vi är inte ännu mogna att komma framåt mot regeringen och justitiedepartementet i den här frågan. Men vi tycker det är viktigt att flagga upp att vi för den här diskussionen internt, säger han till SVT.

Inrikesminister Mikael Damberg uppger för SVT att regeringen ”inte har stängt dörren för en förändring av den nuvarande lagstiftningen om hemlig avlyssning” och att man har en ”tät dialog med polisen om behovet av nya verktyg”.

Fara för integriteten

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander är dock kritisk. Att förändra lagen skulle definitivt underlätta polisens arbete, men det skulle också innebära stora integritetstrång och oskyldiga kan drabbas.

– Man ska komma ihåg att det i grund och botten handlar om statens maktapparat mot den enskilda personen. Och vi kan faktiskt inte utgå från att polisen, staten, alltid vet och har rätt innan saker och ting är färdigutrett. Det är det som rättssäkerheten går ut på, säger hon till SVT, och tillägger att det finns en risk för att en lagändring medför att gränserna hela tiden förskjuts när det gäller mänskliga fri- och rättigheter.