2020 skulle bli Putins år. En grundlagsändring var tänkt att tillåta honom att stanna vid makten fram till 2036 och firandet av ”segerdagen” skulle tas till nya nivåer vid 75-årsjubileet för Nazitysklands kapitulation. Sedan kom viruset – och allting vände.

Den 9 maj firar Ryssland segern över Nazityskland med pompa och ståt. Parader anordnas runt om i landet och en av de största hålls vanligtvis i huvudstaden Moskva. Årets firande skulle bli extra storslaget med anledning av 75-årsjubileet och ledare från flera av världens länder, däribland Frankrikes president Emmanuel Macron, stod på gästlistan.

– Firandet av segerdagen är oerhört viktigt för den politiska ledningen, det är en grundpelare i den ryska patriotismen. Dessutom var detta ett jubileum och firandet hade förberetts under över ett års tid, säger Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Att inget av det här blir av är ett streck i räkningen för Putin.

Det är förstås spridningen av coronaviruset som sätter stopp för det historiska firandet på det avsedda datumet. Militärparaden har ersatts med en flyguppvisning som Moskvaborna kommer att kunna se på smittsäkert avstånd från varandra.

Grundlagsändring skjuts upp

Viruset har först nu fått ordentligt fäste i Ryssland, ett bra tag efter det att smittan brett ut sig i Västeuropa. Men det sprids snabbt.

Det första inhemska fallet bekräftades den 15 mars och sedan dess har över 187 000 personer bekräftats vara smittade och över 1 700 har dött. I veckan har Ryssland flera dagar i rad rapporterat in över 10 000 nya fall av smittade per dygn.

Pandemin kommer olägligt för president Vladimir Putin – och det beror inte bara på firandet.

I mars godkände duman och federationsrådet den grundlagsändring som bland annat skulle ge Putin möjlighet att sitta kvar vid makten ända fram till år 2036. Den 22 april skulle en slutlig folkomröstning ha hållits för att få igenom ändringen. Men viruset slog omkull även de planerna.

– Putin tog initiativ till omröstningen, som egentligen inte behövdes för att ändringarna skulle gå igenom. Han ville kunna hänvisa till folkets stöd. Men nu har det skjutits på framtiden, säger Gudrun Persson.

Oljepriset illavarslande

Presidentens popularitet har dalat sedan i höstas och det kan bli en trend som håller i sig. Den ryska ledningens popularitet har tidigare varit tätt kopplad till ekonomin, enligt Persson.

– Ekonomin ser illa ut. Budgeten är baserad på ett oljepris på 42 dollar fatet för Brentolja, häromveckan var det nere på 10 dollar fatet, säger hon.

Putin har ingen vana av att regera i tider som dessa, under hela hans tid vid makten har oljepriset varit högre än vad det är nu.

Det är för tidigt att säga något konkret om hur coronakrisen kommer att påverka Putins popularitet. Men enligt en opinionsundersökning gjord av den oberoende organisationen Levada föll presidentens stöd från 63 till 59 procent mellan mars och april. Det är det lägsta stödet som har uppmätts för Putin sedan hans tid som premiärminister 1999.

Den nya regeringen, som tillträdde vid årsskiftet, har haft tydligt mandat att distribuera pengar till vård, skola och omsorg. Men nu finns inte de pengarna kvar och det kan bli ett problem för dem, säger Persson.

Styr på distans

Som lök på laxen upplever många ryssar att deras ledare har varit allt för frånvarande under den pågående krisen.

– Putin distanserade sig från det hela på ett tidigt stadium, han har i stället hänvisat till guvernörerna i de olika federationssubjekten. Det har tolkats som ett försök att friskriva sig från ansvar. Det finns mycket som kan gå fel och då vill man kunna skylla på någon annan, säger Persson.

– I ett tidigt stadium var Putin ute på ett sjukhus för coronapatienter och skakade hand med en läkare som senare bekräftades vara smittad. Jag tror att det blev en läxa för honom. Sedan dess har han styrt landet via videokonferenser.