I dag överlämnar utredaren Lars Arrhenius förslagen om nya regler för friskolor med konfessionell – religiös – inriktning till utbildningsminister Anna Ekström (S). Förslagen går ut på att skärpa kontrollen av de befintliga skolorna och dess ägare, men också att sätta stopp för nya konfessionella friskolor – något som utredaren dock ser uppenbara svårigheter med. Det framgår av betänkandet som TT läst.

Etableringsstoppet ingick inte i det ursprungliga uppdraget, utan tillkom när utredningen hade arbetat mer än ett år. Förslaget kommer ursprungligen från Liberalerna och därefter har Socialdemokraterna tagit ställning för att förbjuda religiösa friskolor helt. Men det är etableringsstoppet som drivs efter det att regeringen, L och C enats om detta i januariavtalet.

Tackar januariavtalet

– Nu har vi, tack vare januariavtalet, för första gången en riksdagsmajoritet som ser till att vi kan stoppa nyetableringen av religiösa friskolor, säger Anna Ekström i TV4.

Hon säger att förhoppningen är att ett lagförslag med den innebörden ska kunna presenteras under mandatperioden.

– Men jag kommer att se till att lagförslagen är sådana att skolorna hinner med, säger Anna Ekström.

I betänkandet föreslås hur etableringsstoppet kan införas i skollagen, så att det efter halvårsskiftet 2023 inte blir möjligt att starta nya friskolor med konfessionell inriktning. Då kan heller inte etablerade skolor expandera, byta ort eller tas över av nya ägare. Men utredningen vill alltså göra tydligt att frågan är allt annat än enkel ur juridisk synvinkel.

Rätt att välja

Enligt Europakonventionen har föräldrar nämligen rätt att välja utbildning till sina barn som överensstämmer med familjens religiösa övertygelse. Ett etableringsstopp riskerar därmed att bli diskriminerande mot exempelvis dem som bekänner sig till en annan religion än de som finns representerade i friskoleväsendet i dag. De som driver konfessionella friskolor, och som inte skulle kunna expandera som andra friskolor, riskerar att begränsas i den grundlagsfästa näringsfriheten, resonerar utredningen.

Den påpekar också att etableringsstoppet är tänkt att gälla för skolor, men sannolikt inte förskolor. Förskolorna nämns i alla fall inte i direktivet.

Godtagbart skäl

Utredningen betonar att det enligt Europadomstolens utslag finns situationer när en särbehandling från statens sida kan vara motiverad. Men då måste det finnas ett godtagbart skäl.

Ett skäl skulle enligt utredningen kunna vara att minska segregationen. Men det är inte självklart att ett etableringsstopp kan ses som en lämplig eller välavvägd åtgärd för att komma tillrätta med detta problem. För att bryta den torde det krävas fler insatser, enligt betänkandet som noterar att en (1) procent av landets grundskoleelever går i konfessionell friskola.

Ett annat skäl skulle kunna vara att skolorna utmärker sig i form av låga betyg, mycket kritik från Skolinspektionen eller vantrivsel bland eleverna.

Utredningens genomgång av statistik och enkäter visar att det finns en stor variation i resultaten. Utredningen landar därför i slutsatsen att det ”inte går att peka ut några generella problem på skolor med konfessionell inriktning av den digniteten att dessa ensamma kan utgöra ett sådant angeläget eller trängande allmänintresse som kan motivera ett etableringsstopp.”

Enligt utredningen räcker det sannolikt med skärpta villkor och skärpt tillsyn för att komma tillrätta med de konfessionella friskolor som inte följer lagar och regler.

Allvarliga övertramp

I ett antal fall har allvarliga övertramp uppdagats i friskolor med kristen eller muslimsk inriktning de senaste åren. Det har handlat om undervisning som påverkats eller inte getts av religiösa skäl. Det har också handlat om personer som styrt eller varit knutna till muslimska friskolor och som bedömts som säkerhetshot, haft IS-kopplingar eller dömts för grova ekobrott.

Mot den bakgrunden, men utan att nämna några enskilda fall, föreslår utredningen att friskolors ägare och ledning ska prövas utifrån ett demokrativillkor. De som vill starta friskola ska diskvalificeras om det finns särskild anledning att anta att dessa kommer att utöva våld eller hot, diskriminera eller kränka barn eller elever. Detsamma ska gälla om personerna motarbetar det demokratiska styrelseskicket eller på något sätt försvarar, främjar eller uppmanar till våld, hot, diskriminering eller antidemokratiska handlingar.

Alla friskolor

Villkoret ska omfatta alla friskolehuvudmän, inte bara de med konfessionell inriktning. Även fristående förskolor berörs. Varje friskoleföreträdare ska skriftligt försäkra att den uppfyller demokrativillkoret.

Det är en grannlaga uppgift att granska huruvida demokrativillkoret uppfylls, tillstår Arrhenius utredning. Men det kan exempelvis innebära att granska vad de aktuella personerna publicerat på webbplatser eller sociala medier eller vad de sagt i intervjuer om sådant som kan påverka skolverksamheten. Som tidigare ska även huvudmännens kompetens och ekonomi granskas.

Skolinspektionen ska både i tillståndsgivningen och i den återkommande tillsynen granska hur demokrativillkoret efterlevs. Den som bryter mot villkoret riskerar att få stänga skolan.