Eftersom skolor riktade till elever med särskilt behov av stöd kräver mer personal än andra skolor kostar verksamheten mer per elev. Med vikande skatteunderlag, både beroende på ökningen av äldre, barn och unga och på skattesänkningar, kommer 80 procent av alla kommuner att tvingas att göra stora besparingar enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner.

– Det som händer nu är att kommunerna försöker erbjuda samma tjänster som tidigare, men med färre anställda, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR till DN.

Köerna till de få platser som finns på resursskolor är långa och vårdnadshavare får kämpa hårt för att få en plats till sina barn. Regeringen och dess samarbetspartier är medvetna om problemet. Två utredningar arbetar samtidigt med frågan, utredningen om elevers möjlighet att nå kunskapskraven och utredningen om en likvärdig skola.

Tuff kritik

Kritiken mot den integrerade skolan har varit hård tidvis. Liberalerna föreslog 2018 att det skulle bli möjligt med specialklasser igen, men grundprincipen i svensk skola är att alla barn och ungdomar ska integreras i den vanliga verksamheten oavsett funktionsnedsättningar.

Skolinspektionen har tidigare krävt att elever i bland annat Linköping omplaceras från resursskolor till vanliga skolor. Inspektionen fick först stöd av kammarrätten i sitt ärende mot Linköping, men efter överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen fick kommunen rätt 2017.

Domstolen bekräftade därmed att kommuner har rätt att driva skolor för barn med särskilda behov, precis som det finns fristående skolor som erbjuder sådan undervisning.