2018 slaktades 2,6 miljoner grisar i Sverige. De allra flesta bedövades innan avblodningen med koldioxidgas – en bedövningsmetod som har fått kritik under en lång tid.

– Problemet är att gasen är mycket obehaglig att andas in. Vi däggdjur har receptorer för koldioxid i lungorna, som leder till att luftrören drar ihop sig och det blir en stickande känsla. Grisarna kippar efter luft och försöker fly därifrån, säger Lotta Berg , veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Skara, till TT.

En anledning till att koldioxidbedövning används är att grisar är flockdjur. På slakterierna stängs flera grisar in och sänks ner i schakt där gasen sprutas in och bedövar dem alla samtidigt. 

2017 spreds en film i medierna på när grisar gasas med koldioxid. Filmen, som kom från ett forskningsprojekt vid SLU, visade panikslagna grisar som ställde sig på varandra för att försöka undgå gasen. Bo Algers, som ledde forskningsprojektet, kallade i SVT:s Aktuellt koldioxidbedövning för ”extremt ångestframkallande”.

Under 2019 fick en debattartikel i Expressen stor spridning, när veterinärstudenten Felicia Hogrell besökte ett slakteri, och blev chockad över vad hon såg. Hon skrev:

”Då grisarna kommer i kontakt med koldioxid så fullkomligt flyger dom i luften, skriker, skakar, klättrar på väggarna och på varandra – i ren och skär panik.”

Kampanj mot koldioxidbedövning

En av de organisationer som försöker få ett stopp på koldioxidbedövning av grisar är Djurskyddet Sverige.

– Det är ett plågsamt sätt att bedövas inför slakt som vi menar inte är i enlighet med den svenska djurskyddslagen. När djur avlivas eller slaktas anser vi att det ska ske på ett snabbt och smärtfritt sätt som inte orsakar djuren lidande, och det gör tyvärr koldioxidbedövning av grisar, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet Sverige.

Hur tycker ni att bedövning av grisar ska gå till? 

– I dag finns inget fullgott bedövningsalternativ för storskalig slakt av gris. Om det är få individer kan dom behövas med bultpistol, som nötdjur. Men det fungerar inte för en grupp då grisar vill vara tillsammans och att se andra grisar skjutas med bultpistol, det är också mycket stressande. Därför kräver vi att man sätter ett slutdatum och satsar medel på forskning på alternativa metoder. Det bör med fördel samordnas internationellt då detta ju inte enbart är ett svenskt djurskyddsproblem, säger Åsa Hagelstedt.

Djurskyddet har tillsammans med paraplyorganisationen Eurogroup for animals släppt ett skriftligt ställningstagande som kräver ett stopp på koldioxidbedövningen av grisar från och med den 1 januari 2025. Den 28 november 2019 skickade även Djurskyddet ett brev till landsbygdsminister Jennie Nilsson, där regeringen uppmanas att avsätta medel till forskning, så att utfasningen kan vara färdig till år 2025. 

Även andra djur bedövas och avlivas med koldioxid. Värphönor, kycklingar, minkar och fiskar är några av dem. I Sverige har ifrågasättandet av koldioxidanvändningen vid slakt av dessa djur inte fått något genomslag, men i bland annat Norge har koldioxidbedövning av fiskar förbjudits, då det anses vara för plågsamt.

– Hönor och kycklingar verkar funka bra att bedöva med koldioxid, däremot inte fisk – det tar alldeles för lång tid så fisken blir väldigt stressad. Mink vet jag inte hur koldioxidbedövning funkar på, men å andra sidan vill vi förbjuda uppfödning och slakt av mink för pälsproduktion så då behöver man inte ta fram alternativa slaktmetoder där, säger Åsa Hagelstedt på Djurskyddet.

Ny bedövningsmetod ska lindra lidandet

Forskning på alternativa bedövningsmetoder, som Djurskyddet efterfrågar, pågår just nu. Det statliga forskningsinstitutet RISE driver ett projekt där en ny metod på grisar testas.

På RISE hemsida kan man läsa om varför det är viktigt att forska fram alternativa bedövningsmetoder:

”Grisars välfärd vid slakt är starkt ifrågasatt av experter och konsumenter, och konsumenternas förtroende för husdjurens välfärd är av stor betydelse för den inhemska konsumtionen. Eftersom den svenska köttproduktionen inte kan konkurrera prismässigt med de flesta andra länder, är konkurrenskraften relaterad till andra värden där djurens välfärd lyfts som mycket viktigt av konsumenterna. En bedövningsmetod som kan påvisa klara fördelar avseende grisarnas välfärd skulle kunna få stort genomslag.”

Den nya metoden som testas är kvävgas. Då kvävgas väger mindre än koldioxidgas testas den istället i ett skum, som sprutas ut över grisarna. När bubblorna från skummet spricker, andas grisarna in kvävgasen.

Först testade forskningsteamet att bara spruta in skum till grisarna. Enligt Lotta Berg,  veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skara och en av dem som deltar i studien, verkade grisarna inte bli rädda. Därefter testades skummet med kvävgas i.

– Det gjorde ingen skillnad på beteendet. Grisarna märker ju att de står i skum, men de visade inga tecken på obehag eller på att vilja fly därifrån. Efter ungefär en minut blev de medvetslösa, säger Lotta Berg till TT.

Men en skillnad som de redan nu har kunnat se är att grisarna vid bedövning med koldioxid får kraftigare muskelsammandragningar än vid kvävgas.

– Det ses inte som ett stort djurskyddsproblem, eftersom grisarna då troligen är medvetslösa. Men däremot finns det misstankar om att det kan påverka köttkvaliteten. Så vi måste studera det vidare. Över huvud taget måste den här metoden utvärderas på flera sätt och i större skala innan det kan bli aktuellt att använda den kommersiellt, säger Lotta Berg till TT.

"Behöver inte äta andra"

Djurskyddet är positiva till projektet som RISE driver.

– Denna forskning är jätteintressant. Det är för tidigt att säga om detta skulle kunna fungera men det är precis den här typen av forskning som behövs för att få fram ett bra alternativ, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet.

Men alla som arbetar för djuren tycker inte samma. Organisationen Djurrättsalliansen ställer sig inte bakom den forskning som görs.

– Det visar vilken sjuk värld vi lever i, när vi forskar kring att minska lidandet i en handling som inte är nödvändig. Vi behöver inte massuppföda och döda djur på löpande band och vi behöver inte äta andra för att leva, säger Malin Gustafsson på Djurrättsalliansen.