Den belarusiska oppositionsledaren och presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja är listad av Ryssland som efterlyst för brott. Hon vill att Rysslands president Vladimir Putin medlar i konflikten i Belarus men Kreml har inga planer på några politiska överläggningar med henne.
Det är oklart vad anklagelserna rör sig om, men Tichanovskaja finns i en databas som Rysslands inrikesdepartement för över efterlysta, rapporterar ryska medier. Det är även oklart när hennes namn fördes in i registret.
En källa med insyn i ärendet uppger samtidigt för den ryska nyhetsbyrån Interfax att ingen förundersökning om brott har inletts mot Tichanovskaja. Införandet av hennes namn på listan är mer en byråkratisk åtgärd i enlighet med ett avtal mellan Belarus och Ryssland, hävdar källan.
Flydde till Litauen
Tichanovskaja flydde till grannlandet Litauen efter presidentvalet i Belarus den 9 augusti, som officiellt vanns av president Aleksandr Lukasjenko, vid makten sedan 1994.
Under exilen har hon träffat utländska politiker – bland andra Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel – och fortsatt kräva Lukasjenkos avgång.
Kreml har stöttat presidenten i den pågående kampen, där stora folkmassor samlas varje söndag för att protestera mot valfusk och kräva att han avgår.
"Vara medlare"
Tichanovskaja besökte det tyska parlamentet Bundestag i Berlin på onsdagen. Där klargjorde hon att oppositionen inte vill att Putin löser problemen i Belarus, utan att dessa är interna.
– Vi vill bjuda in honom att vara medlare, sade hon.
Men i Moskva klargjorde Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, att inga samtal mellan Putin och Tichanovskaja är att vänta.
– Madam Tichanovskaja är inte i Belarus. Man kan knappast säga att hon på något sätt är inblandad i livet i Belarus, säger Peskov.
– Hon har möten med olika statsöverhuvuden och regeringar som anser Belarus sittande president vara illegitim, fortsätter han.
Isoleras diplomatiskt
Peskov sade enligt medierapporterna ingenting om brottsmisstankarna mot Tichanovskaja.
Samtidigt isoleras Belarus diplomatiskt. Sedan Polen och Litauen återkallat sina ambassadörer till landet på tisdagen följde även Estland och Lettland efter dagen därpå. Detta sedan Belarus återkallade sina ambassadörer från Polen och Litauen i fredags.
De baltiska staterna var de första att införa sanktioner mot Lukasjenko och andra i regimen efter valet.
Fakta: protesterna i Belarus
Belarus 66-årige president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.
Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.
Tusentals personer har sedan dess gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.