Miljörörelsen vädjade: Ta chansen! Låt den rekordstora budget som ska ta Sverige ur coronakrisen bli början på verklig klimatomställning. Nu ligger partiernas budgetalternativ på bordet, men ingen kan påstå att de gör tillräckligt.
Visst finns det skillnader i klimatpolitiken. När partiledarna drabbar samman i Agendas studio på söndag lär MP-språkröret Per Bolund skälla på Ulf Kristersson (M) som vill sänka bensinskatten och på Ebba Busch (KD) som tillfälligt vill slopa flygskatten.
Men varken Per Bolund eller någon av de andra tre som står bakom regeringens budget kommer kunna anklaga de traditionella högerpartierna för någon barbarisk slakt på regeringens klimatsatsningar. Visst nobbar Moderaterna det så kallade klimatklivet som ger stöttning till lokala klimatinvesteringar, men vill istället satsa mer på sådant som industrins omställning och koldioxidlagring. Kristdemokraterna lägger å sin sida ytterligare pengar på bland annat cykelinvesteringar och järnvägsunderhåll.
Det är naturligtvis inte bara det som ges etiketten ”klimatsatsningar” i en budget som påverkar klimatet. Men om man enbart tittar på det som på sexig riksdagssvenska heter ”Utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård” så satsar Moderaterna sammantaget 405 miljoner mer än regeringen.
Sverigedemokraterna däremot, avviker från alla andra. Närmare sex miljarder vill de skära ner på miljö– och klimatområdet jämfört med regeringens budget. Samtidigt utlovas såväl sänkt bensinskatt som permanent avskaffad flygskatt.
Den som läser SD-budgeten noga hittar en i sammanhanget mikroskopisk besparing som ger en hint om att partiet gärna kittlar klimatförnekare. SMHI får sitt anslag nedskuret med 10 miljoner. Detta har blivit en tradition i SD:s budgetförslag efter att partiet 2017 anklagade myndigheten för att driva ”tendensiös opinionsbildning” om klimatförändringar.
Vänsterpartiet har under Jonas Sjöstedt stundtals gnabbats med Miljöpartiet om vilket som är det främsta klimatpartiet. På söndag kan Sjöstedt stå i Agenda och säga: ”vi vill göra mest”. Tack vare att partiet ratar regeringens skattesänkningar på 30 miljarder, utan tvärtom vill höja skatterna finns ett antal miljarder mer till sådant som kollektivtrafik, förnybar energi och energieffektivare bostäder.
Skattesänkningar blir shoppingkassar
Jonas Sjöstedt kan om han vill också påminna om att offentlig konsumtion är mindre klimatskadlig än privat. De stora skattesänkningar som regeringen genomför kan löntagarna omvandla till flygresor, välfyllda shoppingkassar och annat som genererar utsläpp. Men troligen undviker han att göra en allt för stor affär av detta. I grunden bygger också hans politik på att konsumtion ska få de ekonomiska hjulen att snurra.
Regeringen har fått en del beröm från delar av miljörörelsen för budgetsatsningar på sådant som gröna kreditgarantier, våtmarker och tuffare styrning mot mindre klimatskadliga bilar genom bonus-malus-systemet. Och oppositionen – bortsett från SD – står bakom huvuddragen. Men kan någon påstå att det räcker?
2045 år ska Sverige ha netto noll-utsläpp av växthusgaser. Det är det mål som en nästan enig riksdag har antagit. Med tanke på att utsläppen bara minskat marginellt sedan 2014 – fram till coronaåret 2020 – tycks det vara svårt nog. Men ändå helt otillräckligt, enligt vissa klimatforskare.
Netto noll 2045 är runt tio år för sent för att vara i linje med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5-2 grader. Det menar bland andra professor Kevin Andersson som i en studie försökt beräkna hur mycket ytterligare koldioxid Sverige får släppa ut för att klara sina åtaganden från Paris. Enligt studien måste utsläppen minska med 12-15 procent i Sverige. VARJE ÅR. Något vi troligen inte kommer i närheten av ens detta år av social isolering och nedstängning.
Glömmer jordbruket
Kevin Andersson och hans kollegor vill nämligen inte förlita sig på de antaganden som FN:s klimatpanel gör om att stora mängder koldioxid kommer att kunna sugas upp från atmosfären. Dessutom anser de att fattigare länder måste få ta längre tid på sig att klara omställning. Sammantaget: Netto-noll till 2045 är på tok för sent, trots att det är mer ambitiöst än vad de flesta länder siktar mot.
Hur man än räknar måste nästan alla utsläpp bort. Då måste alla sektorer vara med. Och ingen kan säga att klimatsatsningarna i budgeten är heltäckande. När det gäller jordbruket exempelvis, som står för mer än en tiondel av de svenska utsläppen, får man leta noga för att hitta riktade insatser för omställning. 5 miljoner för inhemsk växtförädling räcker inte till mycket mer än gofika för de anställda på Sveriges lantbruksuniversitet.
Ta chansen, vädjade miljörörelsen. Politikernas svar blev ett suddigt frågetecken.
