Det är forskare vid Columbia University som undersökt skogar i Indien. Området är ett bergigt landskap i de västra delarna av landet, där reservat skapats genom att bevara dels tidigare monokulturella plantager av eukalyptus och tall, och dels skogar som fått växa fritt – så kallat naturliga skogar.

– Hur skogarna historiskt har skötts och skyddats gör Västra Ghats till en idealisk plats för en sådan här studie, säger forskaren Anand M. Osuri, i ett uttalande.

Forskarna har tagit reda på trädens storlek och undersökt trädens ålder för att kunna uppskatta hur mycket biomassa de samlat på sig. På så sätt har de kunnat ta fram en siffra på den mängd koldioxid de binder ovan mark, samtidigt som de låtit satelliter registrera trädens fotosyntetiska aktivitet. Det vill säga hur mycket koldioxid de fångar in.

Mångtydiga resultat

Resultatet är inte entydigt. Tvärtom framkommer en komplex bild, där tall- och eukalyptusplantagerna var något bättre på att fånga koldioxid under regnperioden, medan de artrika skogarna var betydligt bättre på att både lagra och fånga kol, över tid och under torka.

I forskarnas slutdiskussion nämner de också att snabbväxande plantage som skördas för att användas till trämaterial med lång livslängd kan öka deras kolfångande potential. Men det är en effekt som kan ifrågasättas, då själva skördandet frigör en mängd koldioxid från marken, enligt forskarna.

Med klimatmodeller som förutspår fler perioder med torka i södra Asien och på en mängd andra områden på planeten är forskarnas slutsats att de artrika skogarna är det bästa alternativet – då de är mer tillräkneliga och stabila över tid.

– Naturliga skogars stabila förmåga att fånga koldioxid över tid är en av flera orsaker till att policys för att skydda skog ska prioritera sådana skogar, vad gäller restaurering och skydd, säger Anand M. Osuri.

Skogsplantage är i dag ett av de mest effektiva sätten att fånga in koldioxid från atmosfären. Ett flertal internationella initiativ och överenskommelser syftar också att öka återbeskogningen.

150 miljoner hektar ska beskogas

En av de är Bonn-utmaningen, ett internationellt samarbete som lanserades 2011 av den tyska regeringen och den internationella naturvårdsunionen, vilket syftar till att återbeskoga 350 miljoner hektar mark före 2030.

Även FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmanat länder att satsa på naturliga klimatlösningar – så som återbeskogning, i de klimatplaner som ska uppdateras till COP26 i Glasgow.

I Indien har regeringen satsat stora summor på återbeskogning men över hälften av markarealen som planterats mellan 2015 och 2018 har rört plantager med fem eller färre träsorter, enligt forskarna.