Nya villkor för företag, nya regler för kommuner och sakfrågor som engagerar föreningslivet. EU:s makt ökar – samtidigt som inflytandet kommuner, företag och föreningar har över hur regeringen utformar sin EU-politik minskar. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

Statsvetaren Maria Strömvik har gått i genom över 2 200 faktapromemorior, alltså lättfattligt skrivna beslutsförslag där regeringen vill ha in synpunkter på EU:s förslag. Hon konstaterar att departementen allt mer sällan hämtar in synpunkter innan de formulerar sin politik.

– Ofta har intressenter en viktig sak- och expertkunskap som kan bidra till bättre lagstiftning ifall deras synpunkter hörs tidigt i den politiska processen, säger Maria Strömvik i ett pressmeddelande.

Andelen frågor där ett departement tagit in synpunkter från fler än myndigheter och redogjort för dem låg knappt på 20 procent i början av 2000-talet. Idag är siffran nere på 4 procent.

– Att departementen pratar med sina myndigheter är ju bra, men det är lite som att chefen pratar med sin sekreterare. De tillför sällan någon information om hur andra intressenter ute i samhället ser på frågorna, fortsätter Maria Strömvik.

Att samhället deltar i politiska beslut är viktigt för att göra dem mer legitima, för att öka förståelsen för politiken och möjligheten till ansvarsutkrävande. För att uppnå det kan en omtolkning eller ändring av grundlagen behövas, menar Maria Strömvik.

– När Sverige gick med EU flyttade delar av den svenska lagstiftningsmakten till EU-nivån, men det beredningstvång som finns inskrivet i den svenska grundlagen ändrades märkligt nog inte, säger hon.