Västeråsborna ska få säga sitt i en folkomröstning: Ska stadens flygplats läggas ner? Ja, anser majoriteten i fullmäktige som tycker pengarna behövs i välfärden. Nej, anser initiativtagarna till folkomröstningen som tycker flygplatsen är viktig för samhället, trots liten passagerartrafik.
När fullmäktige i september beslutade om nedläggning hade redan 12 000 namnunderskrifter samlats in för att rädda flygplatsen med hjälp av en folkomröstning. Det var tillräckligt för att tvinga kommunfullmäktige att rösta om saken och i torsdags fattades beslutet: Den 21 mars ska invånarna få säga ja eller nej till nedläggning.
– Det kostar ungefär en miljard att bygga en flygplats av den här storleken, men bara 25 miljoner om året att driva den. I sammanhanget är det inga pengar, det är 0,28 procent av stadens budget och flygplatsen genererar dessutom skatteintäkter, säger Marcus Pihlflykt som är en av initiativtagarna till folkomröstningen.
Han är också skolchef på flygskolan OSM Aviation academy, en av de fem flygskolor som nyttjar flygplatsen. Men han tycker inte att han talar enbart i egen sak. Samhällsnyttan med flygplatsen är stor, anser han, trots att passagerartrafiken är liten – endast Ryanair trafikerar flygplatsen med reguljär trafik med en linje till London och sommartid till Alicante och Malaga.
– Passagerarflyget är inte det främsta skälet till att ha en flygplats. Vi har både akuta och planerade ambulanstransporter, beredskap för brandflyg och fem flygskolor, säger Marcus Pihlflykt.
"Utmaning att få folk att rösta"
Carin Lidman, ordförande i föreningen Stoppa miljonrullningen till Västerås och socialdemokratisk kommunpolitiker, håller inte med. Hon menar att det främst är OSM Aviation academy som tjänar på flygplatsen.
– Vi har väldigt många andra flygplatser i närheten som går lika bra att använda. Hade det funnits ett reellt behov för ambulansflyget hade regionen varit med och betalat, men det har de inte velat göra. Vårt stora näringsliv säger inte heller att den behövs och vi har inga godstransporter här ifrån, säger Carin Lidman.
Hon är imponerad över hur snabbt initiativtagarna till folkomröstningen samlade in de namnunderskrifter som krävdes, men tror att många invånare delar hennes åsikt att kommunens pengar gör bättre nytta i exempelvis skolan och äldreomsorgen. Men valdeltagande i kommunala folkomröstningar är ofta lågt och Carin Lidman tror att det krävs extra ansträngningar för att mobilisera väljarna under den pågående pandemin.
– Det är en utmaning att få folk att gå och rösta, när vi inte kan knacka dörr eller prata med folk på torget. Nu blir kampanjen till stor del digital, säger hon.
Kommunala folkomröstningar är rådgivande och det största partiet Socialdemokraterna säger att de ”ska lyssna in” resultatet, men ger inget hundraprocentigt löfte om att följa utslaget.