– När man tar upp i riksdagen att vi måste tänka på fiskarna också, då blir det djupa suckar. Det blir ännu ett djur vi måste bry oss om. Man trodde nog att fisk var ett säkert kort där man inte behövde dividera om djurskydd, men så behövde man det, säger Elin Segerlind, Vänsterpartiets djurpolitiskt ansvariga som sitter med i miljö- och jordbruksutskottet.

Syre berättade i fredags att landbaserade fiskuppfödningar ökar i antal och att staten satsar mångmiljonbelopp på att hjälpa branschen. Vi tog också upp kritiken mot fiskodlingarna, som de brukar kallas: Att det saknas artspecifik lagstiftning, tydliga riktlinjer för vad som gäller, till exempel hur många fiskar man får ha per volymenhet, och att den bedövning som används inför slakt är riktigt plågsam och ineffektiv. Etologen Lena Lindström menade att fiskodlingar inte borde vara tillåtna alls, och etologen och forskaren Albin Gräns var kritisk till flera aspekter av uppfödningarna.

Så vad gör politikerna?

– I riksdagen är man inte riktigt mentalt där än, att man förstår att det här är något som tas på allvar och tas med i beräkningen när man planerar för de här landbaserade odlingarna, säger Elin Segerlind.

Vänsterpartiet har inte prioriterat frågan om djurskydd i samband med fiskodlingar, däremot skriver de i sin motion Respekt för djuren som de lämnade in i höstas  om bedövning av fiskar inför slakt:
”Forskning har visat att en hög andel av fiskarna är vid fullt medvetande vid avblodning. Detta är i strid med djurskyddslagen som anger att samtliga djur ska vara medvetslösa vid slakt. På grund av detta är koldioxidbedövning av fiskar förbjuden i Norge sedan år 2012”. Vänsterpartiet skriver också att  de vill att riksdagen ställer sig bakom att ge Jordbruksverket i uppdrag att ta fram föreskrifter kring slakt av fiskar.

Gröna partier vill få med sig fler

På EU-nivå jobbar de gröna partierna med frågan om fiskodlingar.
– Fiskar är kännande varelser som kan uppleva både smärta och stress. Därför är det viktigt att tillgodose deras behov inom fiskodlingen, liksom alla djurs välfärd inom odling och uppfödning. Vi har drivit på för att få upp frågan i olika utskott här i EU-parlamentet, men intresset är tyvärr ganska svalt, säger Pär Holmgren (MP).

Han konstaterar att det krävs mer forskning, så att man kan uppdatera regelverket med artspecifik reglering, ”som garanterar att utvecklingen varken tummar på djurvälfärden eller miljökraven”.
Pär Holmgren själv sitter i utskottet för djurtransporter och hoppas kunna få med sig de andra partigrupperna på tuffare regler för transporten av fiskarna. 
– Fiskar nämns i lagstiftningen som ska skydda djur under transport, men det finns ingen specifik reglering för fisk där. Vi vet att de ofta utsätts för stor stress och försämrade fysiska förhållanden under transport.

"Är fiskar grönsaker?"

Elisabeth Falkhaven är en av de politiker i riksdagen som har ett starkt engagemang både för ekosystemen och för fiskars mående.

– Jag har alltid förundrats över att vi numera föder upp fiskar istället för att se till att ekosystemen mår så väl att vi på ett skonsamt sätt kan fiska upp fiskarna där de har levt i sitt vilda tillstånd. Det är en mänsklig tokighet, säger Elisabeth Falkhaven (MP), djurskyddspolitiskt ansvarig för Miljöpartiet.

Hon beskriver sig själv som filo­sofiskt lagd. Det märks i hennes resonemang.

– Jag har funderat på om vi tror att fiskar är grönsaker eftersom vi kallar det odling. Var kommer det ifrån och vad leder det till? Det är klart att det är svårt att ha respekt för att det finns naturliga behov hos en grönsak. Vi behöver fundera på det här med fiskars förmåga att känna och uppleva, väldigt många gånger från olika håll, innan vi förstår det här. I dag är fiskarna illa ute och jag håller med forskaren Albin Gräns när han säger att fisken nog är den mest missförstådda varelsen på planeten.

Hon tar upp ett exempel Albin Gräns brukar nämna, om de så kallade putsarfiskarna. Studier visade att putsarfiskar har samma grad av självmedvetande som kråkfåglar, och alltså kan ses som lika intelligenta. 
– Men istället för att gå fram med det som ett forskningsresultat började forskarna tvivla på forskningsmetoden. Att ta till sig att fiskar kan vara så smarta blir problematiskt, för om de är det måste vi ju verkligen fundera på hur vi gör nu. Vi hanterar fiskar som grönsaker.

”Det finns så mycket med det här med djur där vi har gått så snett, vi människor.”

Elisabeth Falkhaven tycker att vi har långt kvar när det gäller att skapa förståelse för fiskar.
– Att fiskar också känner, att vissa lever i par, vissa bygger bo till sin fru och sådär och det ska vara så snyggt och vackert för annars vill hon inte ha honom, att de tar hand om ungarna och försvarar dem. Det kommer mycket bra naturfilmer nu som också hjälper oss förstå, men vi har väldigt långt kvar.

Är du emot ”fiskodlingar”?
– Jag är varken för eller emot det. Får fiskarna bara leva bra liv där de föds upp, att de kan få utlopp för naturliga behov och sedan, när de slaktas, dö snabbt och smärtfritt, så är det minst lika okej som allting annat. Men när vi behandlar andra djur som vi gör, fast vi vet att de har känslor, så kan man tänka sig hur lång tid det kommer ta när det gäller fiskar.

– Det finns så mycket med det här med djur där vi har gått så snett, vi människor. Vi har perspektivet att vi måste göra det effektivt och tjäna pengar, vi har glömt bort att de känner smärta, ångest, omtanke om de sina de också och att de också har rätt till sina liv.

Vad är dina tankar kring slakten, som ju fått mycket kritik?
– Här behöver vi forska mer. Vi trodde att koldioxidbedövning och elbedövning var bra, men så var det inte. Forskning visar att de ligger där och ändå känner en massa, om man mäter hjärnvågorna.

Håller du med om att det är otydliga regler för fiskodling?
– Ja, det är det. Det beror på precis samma sak, att det är nytt, vi har för lite kunskap. Vi kommer behöva forska länge innan vi blir tydliga med regler när det gäller fisk. Men vi i Miljöpartiet håller på med ett förslag på ett nytt djurpolitiskt program där vi tar upp en del kring fisk, bland annat att man måste uppdatera reglerna kring fiskar vi människor håller i fångenskap.

Är det inte tokigt att satsa så mycket på fiskodlingar när vi har så lite kunskap? Staten har ju pumpat in pengar i de här företagen.

– Ja det har ju staten gjort tidigare i andra företag också som visade sig inte vara så hållbara när vi sedan visste mer. Den där frågan är så svår att svara på. Vi människor lever efter den kunskap vi har här och nu, och ofta blir det en backlash. Jag hoppas verkligen att det kommer uppdateras regler för fiskarna, och då artspecifika naturligtvis, ganska omgående.

Matas med viltlevande fiskar

En annan problematisk fråga är att flera av de arter som föds upp matas med fiskmjöl från viltlevande fiskar. 
– Det tycker jag är en jätteviktig fråga. Det blir en omväg. Istället för att vi fiskar upp fisk för att äta den direkt så går exempelvis massor av sill omvägen genom odlad fisk.

Till sist vill Elisabeth Falkhaven understryka att fiskarna hör hemma i naturen.
– Jag vidhåller att jag tycker att vi borde satsa på att återskapa välmående och välfungerande ekosystem och sedan fånga fisken skonsamt i havet. Det är bland annat för att vi har fiskat alldeles för mycket och inte tar hand om ekosystemen som vi behöver odla fisk i dag, vilket kostar en massa pengar.

Läs också i Syre: Hur mår den ”odlade” fisken