Stora delar av oppositionen bojkottade helgens venezuelanska parlamentsval. Därmed ser den sittande presidenten Nicolás Maduro ut att ta kontrollen över samtliga viktiga politiska institutioner i landet.
Med 80 procent av rösterna räknade har Maduro och hans socialistparti PSUV säkrat närmare 68 procent i Venezuelas 227-sitsiga parlament, nationalförsamlingen.
Den väntade segern ger Maduro och hans allierade kontroll över det enda politiska organ i Venezuela där PSUV hittills inte haft makten.
Uppslutningen till valurnorna var låg – endast 31 procent av de röstberättigade venezuelanerna lade sina röster under söndagen, enligt landets valmyndighet.
Att oppositionsledaren Juan Guaidó anklagat regeringen för valfusk och uppmuntrat till bojkott av valet tros ha bidragit till det låga valdeltagandet.
Oppositionen vann parlamentsvalet 2015 och Guaidó valdes därefter till nationalförsamlingens talman. USA och en rad andra länder har i kölvattnet av Guaidós ställning i parlamentet erkänt honom som landets rättmätige president.
”Resultatet som meddelas av den illegitima Maduroregimen kommer inte att reflektera det venezuelanska folkets vilja”, skrev USA:s utrikesminister Mike Pompeo på Twitter under valdagen.
Guaidó och de stora oppositionspartierna har valt att organisera en fem dagar lång, alternativ folkomröstning nästa vecka. Förhoppningen är att få folkligt stöd för en plan som tillåter den nuvarande nationalförsamlingen att sitta kvar genom att ogiltigförklara söndagens val.
Bakgrund: Makten i Venezuela
Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.
Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.
Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.
Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.
En FN-rapport har visat att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.
Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.
Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.
Källa: Landguiden/UI
