EU är splittrat om om rättsstatens principer – och hela EU-budgeten står på spel. På tisdagen röstade EU-parlamentet för att skärpa tonen mot länder som exempelvis tullar på domstolars oberoende.
Ministerrådet röstade i förra veckan för ett förslag som gör det möjligt att dra in budgetmedel till medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer om bland annat oberoende domstolar. Sverige var ett av sju medlemsländer med Nederländerna i spetsen som ville ha skarpare skrivningar och röstade nej.
Med stor majoritet röstade EU-parlamentet för en skarpare linje som skulle innebära större möjligheter att dra in budgetmedel för medlemsländer som missköter sig. Nu ska ministerrådet och EU-parlamentet förhandla fram vad som ska gälla.
Ungern hotar stoppa budgeten
Bland svenska parlamentariker finns en stort stöd för att skärpa linjen. Liberalernas Karin Karlsbro är en av dem.
– Vår hållning är klar och enkel, lever man inte upp till rättsstatens principer ska man inte ha något EU-stöd. Hos dem som vill ha en mjukare linje finns en stor kreativitet, man vill sätta hängslen och livrem och göra villkoret svårt att tillämpa, säger hon.
Ungern anser att ministerrådets förslag om rättsstatens principer går för långt och hotar stoppa det slutliga beslutet om EU:s budget, som EU-länderna kom överens om i somras efter svåra förhandlingar. Nederländerna hotar också att stoppa budgeten men vill istället att EU införa skarpare villkor.
Karin Karlsbro anser att den svenska regeringen borde ha tagit tydligare strid i för att villkora EU-pengar i somras när medlemsländerna gjorde sin ursprungliga överenskommelse om budgeten.
– Sveriges högsta prioritering var att minska EU-budgeten, medan andra drev på för att utöka den. I slutändan var det få som drev rättsstaten som den viktigaste frågan.
Flera länder kritiseras
I förra veckan lade också EU-kommissionen fram sin rapport där man granskar hur medlemsländerna lever upp till demokratiska principer. Där kritiseras Polen och Ungern, som ofta beskrivs som unionens ”värstingar”, på flera punkter. Men de är inte ensamma. Också Bulgarien och Rumänien får kritik för brister i rättsväsendets oberoende. När det gäller brist på respekt för mediers oberoende pekas också Bulgarien och Malta ut.
Att EU nu sätter ner foten och ställer krav på medlemsländerna är avgörande på flera sätt, menar Karin Karlsbro.
– Det handlar om enskilda människors fri– och rättigheter, men också om EU som aktör i världen. Vi ser grova övergrepp mot mänskliga rättigheter i Kina, vi ser utvecklingen i Trumps USA och vi ser vad som nu händer i Belarus. Ska EU agera med kraft för mänskliga rättigheter i världen måste man sopa rent framför egen dörr.
Uppdaterad 6 oktober kl 15.30 med resultatet av EU-parlamentets omröstning.
