Vi älskar hållbarhet! Vi har blivit utnämnda flera gånger till de bästa i världen när det kommer till hållbar utveckling. Vi har liksom koll på läget när det kommer till det här med att rädda miljön. Allt från att panta burkar och lagstifta mot överflödig plastkonsumtion till höga bränsleskatter. Vårt tänk kring miljö och hållbarhet har till och med blivit en svensk exportvara!

Och det börjar tidigt. Själv tillhör jag Tippen-generationen, och min yngre syster och jag spenderade en hel sommar med att lära oss allt om miljö, återvinning och kretsloppet. ”Ingenting försvinner, allt finns kvar” brukade vi miljönördar sjunga. Spola fram tre decennier (usch så gammal jag känner mig nu), så har miljötänket eleverat. Transportmedel, överkonsumtion av varor, djurhållning, konsumtion av animaliska produkter med mera. Allt ska bli mer hållbart.

Men aldrig har vi fått lära oss att kanske den bästa förebyggande åtgärden för en mer hållbar framtid  är helt enkelt att inte bidra till överbefolkning. Forskare teoretiserar om att jorden kan ha en maxpopulation på 9–10 miljarder människor. Men bara för att vi kan, bör vi? Jag kan trycka in 55 personer i min tvåa på 55 kvadratmeter, men hur roligt hade det varit att bo där? Tänk er kön till toan varje morgon.

Pandemin visade hur snabbt miljö och natur återhämtar sig när människan försvinner ur bilden. Man behöver inte vara ett geni för att inse vilken art som är boven i dramat, och forskare världen över är enade om att det absolut sämsta man kan göra rent miljömässigt är just att föröka sig. Att skapa fler resursslösande, miljöförstörande varelser som förmodligen, i sin tur, kommer skapa fler resursslösande, miljöförstörande varelser som … ja, ni fattar poängen.

Jag säger absolut inte att vi bör sluta skaffa barn. Men vi kanske borde sluta glorifiera förökning som det ultimata målet i livet. Eller ett ”mirakel” som folk älskar att kalla det. Man beräknar att det har levt 100 miljarder homo sapiens fram tills nu. Något som sker 100 miljarder gånger är inte ett mirakel. Det är ett virus. Skämt åsido, de enda som egentligen tjänar på att vi blir fler är stormakter med imperalistiska ambitioner och storföretag i sin ständiga jakt på fler konsumenter och billig arbetskraft.

Det som fungerar bäst mot överpopulation är möjligheten till utbildning och karriär. Men det innebär också att en ekonomisk säkerhet måste finnas om man ska bli tillräckligt distraherad/utbildad nog att inte behöva eller vilja skaffa barn. Till exempel basinkomst. Om du varje månad är garanterad en inkomst kommer din benägenhetn att skaffa barn att sjunka, då du förmodligen kommer att jaga andra syften i livet. Och om du ändå vill skaffa barn så kommer både föräldrars och barns ekonomiska framtid att vara säkrad genom en basinkomst. Så win–win.

Eller bara gör som jag gjorde; utför en vasektomi, adoptera en hund i behov av ett hem och börja jobba på dig själv. Att vara frivilligt barnlös är varken en sorg eller ett trauma.