När EU:s parlamentet i dag röstar om ändringsförslag för EU:s klimatlag – är det bäddat för en rysare. ”Jag är optimistisk”, säger Peter Liese, från den konservativa gruppen EPP. ”Det kommer att bli tight”, säger svenska Jytte Guteland (S), från den socialdemokratiska gruppen (S&D).
Peter Liese är tysk EU-parlamentariker för högergruppen EPP och vill sänka ambitionsnivån i det förslag som parlamentets miljöutskott enats om. Istället för att EU:s klimatlag ska kräva att utsläppen minskar med 60 procent till 2030, mot nivåerna 1990, vill Peter Liese tillsammans med flera högergrupper sänka utsläppen till 55 procent.
Samma nivå som EU-kommissionen föreslår. De vill också, likt kommissionen, att målet ska inkludera kolsänkor, så som skog, vilket skulle göra de verkliga utsläppsminskningarna – än lägre.
– Att försöka uppnå 60 procent som de föreslår (miljöutskottet), är att gå för långt. I vår mening är det viktigt att få med alla ombord, socialt och ekonomiskt. Vi måste skydda våra industrier så att de inte lämnar EU och fortsätter att släppa ut (växthusgaser) någon annanstans. Jag är optimistisk kring att få majoritet i morgon, sa Peter Liese, under en webbsänd presskonferens under gårdagen.
– Bara för två år sedan var det ingen som skulle tro att kommissionen skulle föreslå minskade utsläpp med 55 procent till 2030, bara det är ett enormt steg, fortsatte han.
"Nej, det är inte orealistiskt"
Men Peter Liese får mothugg från Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker och parlamentets rapportör i frågan.
– Nej, det är inte orealistiskt, tvärtom ger det (en minskning med 60 procent till 2030) bättre förutsägbarhet för industrin om vilken riktning vi har, det driver också innovation och tillväxt. Men det är så klart utmanande, det ska ske på ett socialt och ansvarsfullt sätt, säger hon till Syre.
I Jytte Gutelands ursprungliga förslag – ville hon se en minskning med 65 procent till 2030, vilket ligger i linje med vad forskare anser är förenligt med Parisavtalet.
Men när hennes förslag kom upp i parlamentets miljöutskott den 10 september, vann det inte gehör. Istället är det nu en minskning med 60 procent som är det bästa hon kan hoppas på.
–Jag hade gärna sett mer men med sektorslagstiftning kan vi fortfarande komma nära att utsläppen minskar med 65 procent till 2030, säger hon.
Bäddat för en rysare
Det vill säga – om förslaget om 60 procent minskning till 2030 går igenom. Blir det däremot en minskning med 55 procent till 2030, så som högergrupperna vill och så som kommissionens förslag ligger, skulle det bli desto svårare.
– Det skulle inte sända en bra signal till resten av världen, säger Jytte Guteland.
Även om förslaget om 2030 målet är det som har den tydligaste konfliktlinjen under dagen, är det en rad andra förslag, som Jytte Guteland hoppas att parlamentet ställer sig bakom. Det rör sig om alltifrån inrättandet av en oberoende expertorganisation som ska kunna utvärdera ländernas klimatpolitik – till att målet om netto noll utsläpp till 2050 blir bindande för alla medlemsländer, inte bara för unionen som helhet.
Jytte Guteland vill också att det skapas en koldioxidbudget, med en exakt mängd koldioxid som unionen kan släppa ut för att leva upp till Parisavtalet.
– Där känner jag mig mer trygg med hur parlamentet kommer att rösta, för 2030 målet är jag mer nervös. Hade det varit tennis, så skulle man kunna säga att det är matchpoint, bollen kan trilla ned på vilken sida av nätet som helst.
Under tisdagen röstar EU-parlamentet om ändringsförslagen i klimatlagen, slutomröstningen sker under onsdagen. Sedan kommer parlamentet förhandla med kommissionen och Europeiska rådet, om en slutgiltig lag.
Läs också: Nu avgörs EU:s klimatpolitik, Syre 5 oktober
