Startsida - Nyheter

Radar · Migration

Svensk migrationsuppgörelse bekymrar UNHCR

UNHCR:s chef Filippo Grandi menar att den ökade politiseringen av flyktingfrågan har förödande konsekvenser.

UNHCR-chefen Filippo Grandi är orolig för den kommande svenska migrationsuppgörelsen. En skärpning av de redan hårda bestämmelserna vore en riskabel väg att gå, säger han till TT.

– Det är dags att lätta på några av de stränga reglerna.

Filippo Grandi har suttit på sin post som FN:s flyktingkommissarie sedan 2016. Sedan dess har han med oro sett hur allt fler rika länder stramar åt sina riktlinjer kring hur människor på flykt ska behandlas.

Under sina besök i Sverige har han gång på gång påtalat skadeverkningarna med bland annat de långa handläggningstiderna för asylärenden, säger han till TT via Skype från sitt kontor i Genève.

– Det är ett stort problem. Antalet asylsökningar i Sverige förra året var ärligt talat väldigt hanterbart. Det går fortfarande att göra ett bra jobb, men på hälften så lång tid.

Den kommande migrationsuppgörelsen, som innebär en möjlig åtstramning på flera punkter i den svenska migrationspolitiken, innefattar bland annat att huvudregeln ska vara att alla uppehållstillstånd är tidbegränsade. För att få ett permanent tillstånd ska då krav på bland annat försörjning och språk- och samhällskunskaper ställas.

Ökad politisering

Det är en farlig väg att gå, säger Grandi.

– Jag hoppas verkligen att de inte går i den riktningen. Tillfälliga uppehållstillstånd är oerhört dåliga för integration. För en människa på flykt från sitt hemland innebär det en mycket mindre drivkraft att integreras i det nya samhället.

UNHCR-chefen har arbetat med flyktingfrågor i 35 år, sett mänskligt lidande under allt från folkmordet i Rwanda till de blodiga krigen på Balkan under 1990-talet. Död och massakrer har tyvärr alltid kommit med jobbet, säger han, men vad han ser som nytt är den ökande politiseringen av frågan.
Dessutom får de politiska åtstramningarna konsekvenser långt utanför det land som väljer att begränsa möjligheterna till invandring och integration, anser Grandi.

– De senaste fem åren har politiseringen av flyktingar och migration varit förödande. Det har långtgående konsekvenser för både juridiska insatser och skyddsåtgärder. Om det införs restriktioner någonstans i Europa kommer de att bli synade i sömmarna av länder utanför Europa, där vi i dag har 90 procent av alla flyktingar.

Sätter dåligt exempel

Som europé känner han sig skamsen när han försöker övertala ledare i Asien, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika att ta humana politiska beslut. Grandi gestikulerar genom webbkameran som för att understryka vikten av sina ord.

– Om de länderna börjar införa restriktioner, stänga gränser, vara selektiva – allt det som Europa gör just nu, så är det här uppriktigt talat slutet på skydd för flyktingar. Det handlar om att sätta exempel.

– Nu får jag ständigt höra från ledare i mindre välbeställa länder att alla rika länder stänger ner. USA, Australien, nu Europa… Vad kan jag svara dem? Det dåliga exemplet har katastrofala följder.

Måste fortsätta

En av migrationsuppgörelsens största knäckfrågor mellan Socialdemokraterna och Moderaterna rör skärpta försörjningskrav för anhöriginvandring. Filippo Grandi är kritisk till de svenska reglerna, som redan sedan 2016 är betydligt hårdare än i många andra länder. Enligt en kartläggning av Röda korset innebär lagförslaget på migrationskommitténs bord att Sverige skulle bli ett av de länder i EU där det är svårast att återförenas med sin familj.

– Det är dags att lätta på några av de stränga reglerna, däribland restriktionerna kring familjeåterförening. Det är viktigt att åtgärda det. En ensamstående man är betydligt svårare att integrera än en familj, säger Filippo Grandi.

Trots kritiken mot den svenska migrationspolitiken är FN-kommissionären ändå tacksam gentemot Sverige.

– Det finns problem, men ärligt talat kan jag inte komma på ett annat land i världen som har gjort lika mycket som Sverige under mina år på den här posten. Det viktigaste budskapet är att det måste fortsätta på det viset, säger han.

Fakta: Migrationsuppgörelsen

Följande förslag ligger på Migrationskommitténs förhandlingsbord:
Tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel.
Flyktingar får tillstånd på tre år, som kan förlängas med tre år.
Alternativt skyddsbehövande får tillstånd på 13 månader, som kan förlängs med två år.
Om permanent uppehållstillstånd blir aktuellt ställs språk-, samhällskunskaps- och försörjningskrav.
Kvotflyktingar får permanent uppehållstillstånd direkt.
Skydd kan även ges av humanitära skäl i 13 månader och kan förlängas med två år.
Även alternativt skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, men undantas inte från försörjningskrav.
Personer med asylavslag får inte göra ny ansökan förrän om tio år.
Möjlighet att använda elektronisk fotboja på dem som ska utvisas.
Skyldighet att bo på en viss plats för dem som ska utvisas.
Återetableringsstödet för personer som återvänder utvidgas till fler länder.
Riksdagen ska varje år bestämma ett riktmärke för asylmottagandet de närmaste tre åren (volymmål).
Källa: Migrationskommittén
TT 

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV