I studien, gjord av EU:s Joint Research Center, har forskarna jämfört satellitdata över Europas skogar under åren 2011-2015 med tidsperioden 2016-2018. Resultaten visar att 49 procent mer skog avverkats under den senare perioden och att avverkning av biomassa ökat med 69 procent mellan samma tidsperioder.

Studien visar också att Sverige och Finland står för den absolut största delen av ökningen: Sverige för 29 procent och Finland för 22 procent.

Huvudförfattaren Guido Ceccherini säger till the Guardian att det är viktigt att ta reda på vilka orsaker som ligger bakom siffrorna, utifall det skulle tyda på underliggande problem med hur skogarna i Europa sköts.

Men Skogsstyrelsen har gått ut med ett officiellt meddelande och menar att uppgifterna är felaktiga. Håkan Olsson, professor i skoglig fjärranalys förklarar närmare.

– Jag har kollat med en kollega på University of Maryland. Det är Global Land Analysis and Discovery group, (UMD GLAD) som tagit fram de globala kartorna. De har koll på världens avskogning och gör kartor år efter år. Men nu har de fått bättre satelliter och de har använts på de senaste kartorna. Men däremot har de inte hunnit kalibrera de gamla kartorna, så de är inte lika detaljerade, säger han.

Den svenska statistiken visar istället att avskogningen verkar ha minskat med 8 procent under perioden.

– Det gäller slutavverkning. Sen kommer ju bland annat gallring till, så vi ligger på ungefär samma nivåer som vi brukar göra, säger Håkan Olsson.

Enligt Riksskogstaxeringens mätningar, som görs i fält med objektiva statistiska metoder, avverkas cirka 200 000 hektar per år. Ändringarna i denna areal har inte visat några tydliga trender de senaste årtiondena. Däremot har volymen avverkat virke ökat långsamt under samma period.

– Både den avverkade virkesvolymen och den svenska virkesförbrukningen har ökat med 4 procent åren 2016 – 2018 jämfört med 2011 – 2015. Men detta är mycket långt ifrån den drastiska ökning som rapporteras i artikeln i Nature, säger Jonas Paulsson, statistiker vid Skogsstyrelsen, i det offentliga uttalandet.

Håkan Olsson menar att oavsett vad avsikterna med studien var så handlar det om falska fakta.

– Det är ren fake news i systemet. Vi är över 30 forskare från 13 länder i Europa som nu skrivit ett svar till Nature angående denna artikel, säger Håkan Olsson.

Han menar att siffrorna från riksskogstaxeringen också kontrolleras med siffror på förbrukat virke i industrin och kartor från alla hyggen i Sverige.

– Sedan 20 år tillbaka har man karterat vartenda hygge i Sverige för att kunna veta att det planteras efteråt. Detta är inte officiell statistik, men det stöttar de svenska siffrorna, säger han.

Men författarna till studien tillbakavisar att deras resultat skulle bygga på osäkra data. ”Även om observationerna successivt har förbättrats över tid har antalet och kvaliteten på bilderna konsekvent varit över det nödvändiga tröskelvärdet. Därför kan inte resultatet av studien tillskrivas förändringarna i observationssystemen”, skriver de i ett mail.

En kompletterande analys av just kvaliteten på satellitbilderna finns med i studien. Där konstaterar man att det räcker med sju molnfria satellitbilder per år över varje kartdel för att kunna upptäcka avverkning. Detta ”tack vare den relativt långsamma återhämtningen av vegetationen efter skörden i tempererade och boreala skogar”.

Forskarna konstaterar att även om man skulle ha missat viss skogsavverkning under åren 2011-2012 så skulle den långsamma återväxten ha gjort att detta skulle ha upptäckts under 2013-2015, då en senare version av satellitprogrammet användes.