Pekings hårt kritiserade säkerhetslag till trots fortsätter Hongkong att skakas av protester. Men oron sprider sig bland unga demonstranter, som är rädda att myndigheterna nu kan gripa vem de vill och hänvisa till nationell säkerhet. ”Det gör mig mer rädd att jag nu kan bli skickad till Kina”, skriver en aktivist till TT.
Läraren Francis, som är i 30-årsåldern, är helt slut efter att ha protesterat i nästan tolv timmar. Dagen efter att Pekings nya säkerhetslag för Hongkong trädde i kraft tillbringade han största delen av sin tid på Times Square, mitt i hjärtat av Hongkongön. På kvällen stod han i havet av unga när poliser avfyrade ampuller med tårgas.
– De bara flög. Vi såg hur de nästan gjorde hål i skyltfönstren, berättar han för TT.
Liknande demonstrationer har fortsatt att skaka Hongkong även efter att Kinas nya säkerhetslag blev känd, trots ett folksamlingsförbud. Inte minst den 1 juli, den dag då Francis var ute. Det är en viktig demonstrationsdag i regionen, det är årsdagen för det datum då Hongkong blev kinesiskt.
I år var förutsättningarna annorlunda – men det nya lagen hindrade inte demonstranterna.
–Vi vågar göra det här, för vi har ändå inget hopp, säger Francis.
Kan skickas till Kina
Säkerhetslagen, som klubbades av Kinas nationella folkkongress i Peking för en vecka sedan, presenterades i slutet av maj men planerna har varit kända längre än så. Ändå trodde många att Peking inte skulle genomföra en så drastisk förändring av den status som självstyrande region som Hongkong haft sedan överlämnandet från Storbritannien 1997. Många bedömare anser att lagen markerar slutet på regionens frihet.
I den ”mini-grundlag” som skrevs för Hongkong vid överlämnandet slås fast att regionen ska stifta sina egna lagar. Men med den nya säkerhetslagen rundar Peking Hongkongs parlament. Och i vissa allvarliga fall av hot mot rikets säkerhet kan personer som grips i Hongkong nu ställas inför rätta i Kinas politiserade rättssystem. Utvecklingen är en skräck för demokratiaktivisterna och i praktiken det som 2019 års protestvåg vände sig emot.
”Det är klart att det gör mig mer rädd att jag nu kan bli skickad till Kina”, skriver en 18-årig demonstrant som TT pratar med över Telegram.
”Jag är orolig”
–Jag älskar Hongkong så mycket. Jag vill inte flytta någonstans. Men jag är orolig, säger Francis, som vill hålla sitt riktiga namn hemligt.
Han är född och uppvuxen i Hongkong och har tillhört proteströrelsen i sju år parallellt med sitt arbete som lärare. Hans föräldrar, som också är födda i Hongkong, har båda länge varit Pekingvänner.
Ett tyst Pekinggodkännande är inte ovanligt i den äldre generationen. Bland de unga i Hongkong finns en växande besvikelse mot föräldrarna för att de inte satt stopp för Pekings ökande inflytande.
– Min mamma är nog lite hjärntvättad. Pappa har börjat ändra åsikt och håller mer med mig, berättar Francis.
Men de är oroliga över att han tänker fortsätta att protestera.
Godtycklig lag
Ännu är dock mycket oklart rörande vad den nya säkerhetslagen innebär i praktiken. Enligt Peking är lagen till för att skydda Hongkong och riktar bara in sig på de allra grövsta brotten – den är inte tänkt att stoppa all opposition mot den politiska ledningen, vilket aktivisterna hävdar. Och faktum är att det synts en del plakat till stöd för lagen runt om i de, visserligen små, Pekingvänliga delarna av regionen.
Aktivisterna i sin tur räds ökad digital övervakning och censur. Men framför allt är det godtyckligheten som skrämmer dem. Vad kan man göra och vad kan man inte göra?
– Det verkar som att bara man går på gatan med en skylt som förespråkar självständighet så kan polisen gripa en. Då kan de ju gripa en för vad som helst, skriver den 18-åriga demonstranten.
Valet på spel
Lagen har redan haft en avkylande effekt. Bara timmar innan den klubbades lämnade några av Hongkongs främsta unga demokratiaktivister, bland dem Joshua Wong, sina poster i partiet Demosisto. Wong skrev på Twitter att han tänker fortsätta kampen, men det var uppenbart att han var orolig för att han och de mest kända företrädarna skulle bli de första måltavlorna för lagen.
Den oron delas av andra.
–Jag tror att många politiker kommer att gripas och kanske sättas i fängelse, säger Francis.
I höst väntar ett parlamentsval i Hongkong och många menar att det inte är en slump att den nya lagen infördes före valet. Det fanns nämligen undersökningar som tydde på att det prodemokratiska lägret kunde vinna majoriteten.
–Vi visste att den dag som säkerhetslagen trädde i kraft skulle Hongkong dö. Men jag hoppas fortfarande på mirakel.
Moa Kärnstrand/TT
Fakta: Pekings nya säkerhetslag
Lagen, som gäller den självstyrande regionen Hongkong, antogs av Kinas folkkongress och trädde i kraft den 30 juni.
Lagen listar fyra kategorier av brott: utbrytning (secession), omstörtning (subversion), terrorism och samverkan med annat land eller externa element som allvarligt kan hota rikets säkerhet.
I Hongkongs ”mini-grundlag” (Basic Law) står inskrivet att Hongkongs styre ska instifta en säkerhetslag för regionen. 2003 lades ett förslag fram, men det stoppades av massprotester. Sedan dess har man inte lyckats lägga fram ett nytt. Många menar att det var regeringens misslyckande med det, med att förra året införa ett utlämningsavtal till fastlandet, samt med att stoppa de rekordstora demonstrationerna under 2019 som nu fick Peking att nu ta i med hårdhandskarna.
Hongkongs advokatsamfund har skarpt kritiserat lagen för att på många punkten gå på tvärs mot regionens ”mini-grundlag”. Lagen har också fördömts av en lång rad länder, av EU och av experter som menar att den i praktiken avskaffar principen om ”ett land, två system” som enligt överenskommelsen mellan Storbritannien och Kina ska gälla till 2047.
Peking har avfärdat all kritik.
