På nittiotalet drogs jag med i pelargontrenden. Hade massor av sorter och arter. Det finns ju inte bara olika färger och former, utan också olika arter. Till slut tröttnade jag. Utsåg ett par av dem till favoriter och har hållit mig till dem. En sort med rosliknande blommor och vit Mårbacka.

Eftersom jag bor i lägenhet har jag inget utrymme där pelargonerna kan stå svalt och ljust och vila under vintern så de får stå lite undanskymt. Får vatten någon gång i månaden för att inte torka ut helt. När solen kommer tillbaka i februari tar jag fram dem, byter jord på dem, gödslar ordentligt och beskär dem. På så sätt får jag nya skott att plantera.

Ljus, värme, luft och näring

Det är fascinerande hur mycket stryk en pelargon kan ta, de kan se helt döda ut ovan jord, men ändå komma igen. Det går att låta dem stå framme hela året, men de blir lätt långa och rangliga när de inte får ljus och blommar för det mesta inte.

Pelargoner älskar ljus och värme. Ett soligt läge är viktigt för att de ska blomma rikligt. Ställ dem i ett söderfönster eller plantera dem i en balkonglåda eller kruka utomhus när frosten är över. Lämna gott om utrymme runt dem, det stimulerar dem att växa och ser snyggare ut.

Om plantan har stått undanställd ser den oftast skräpig ut. Rensa den först från skräp. Överhuvudtaget är det bra att ta bort gamla blad och vissnade blommor under året. Det stimulerar tillväxten. Plantera gärna om i bra, välgödslad jord, om du inte pallar det ge åtminstone plantorna näring. Ge sen näring regelbundet.

Pelargoner accepterar mindre krukor, men precis som med andra växter blir de större ju mer jord rötterna får. I synnerhet Mårbackapelargoner gillar att ha en lite större kruka än vanligt. Då kan de bli riktigt kraftfulla. Små buskar nästan.

Beskär ordentligt

Varje vår bli jag lika nervös när jag ska beskära mina pelargoner. I början mesade jag och toppade dem lite lätt, men det bästa är att kapa dem så att bara fem centimeter sticker upp ur jorden. Åtminstone ska du klippa bort alla döda delar av dem. Till du ser att kärnan är grön och fuktig.

Beskärningen gör att plantan stimuleras att skicka ut sidoskott, vilket gör den kraftigare och tätare. Klipp helst inte av dem, det krossar snittet och gör det svårare för växten att läka såret. Använd en ren och vass kniv för att få ett rakt och slätt snitt. Jag har en skalpell till beskäring. Om det redan hunnit komma gröna skott på plantan är de perfekta att använda som skott.

Ta skott

Det går att ta skott från pelargoner under hela året, men de rotar sig lättare när plantan växer till sig. Jag tror att det beror på att plantan är full med tillväxthormoner då, vilket gör att de lättare sätter rot. När de väl börjat blomma är de upptagna med att skapa nya blommor och då är det svårare att få dem att bilda rötter.

Jag brukar ställa skotten i vatten allt eftersom jag klipper dem. Annars kan snittet torka ut. Dessutom kan de stå kvar i vattnet om jag glömmer eller inte hinner stoppa ner dem i jord, vilket är det bästa sättet.

Ta friska, fina toppar på ungefär fem centimeter. Plocka bort de nedersta bladen, lämna toppen och ytterligare ett bladpar. Stoppa ner dem i fräsch såjord i mindre krukor och fukta jorden. Stammen är känslig för röta innan den har bildat rötter. Om du vet med dig att du lätt glömmer att vattna sätt en plastpåse runt krukan, men det ökar risken för mögel och bakterieangrepp.

Någon månad efter att de har bildat rötter är det bra att toppa dem för att stimulera dem att skapa nya grenar. Plantera om dem när de växer ur krukan. I början är rötterna känsligare så var inte för ivrig.

Fröså

Det går naturligtvis att odla pelargoner från fröer. För att vara säker på att fröerna är den sort du vill ha måste du köpa dem, men det går också att samla fröer från sina egna plantor. Det är så nya sorter kommer till. Låt då blomman sitta kvar till den bildar frökapslar. De ser ut som flaskor med långa halsar eller som storknäbbar vilket återspeglar sig i namnet pelargon som kommer av det grekiska ordet för stork, pelargos.

Det är lite knöligt att samla in fröerna. De måste hinna mogna för att gro och risken är stor att kapseln öppnar sig och släpper ifrån sig dem innan man hinner plocka dem. Det gäller att vänta tills kapseln börjat torka i spetsen och sen torka dem på en tallrik eller liknande. En del sätter en liten påse av papper eller luftigt tyg runt blomman så att fröerna ramlar ner i den. Jag har gjort så med andra växter, men inte pelargoner, och det fungerar så länge som påsen hålls torr. Annars blir det lätt mögelparty.

Fröerna gror långsamt och de nya plantorna tar tid på sig för att växa, men den som har tålamod nog kan belönas med en alldeles egen sort. Men det charmiga med pelargoner är ju att de sprids från person till person som skott. Vardaglig kärlek av finaste snitt.