Kärnkraften är en het potatis i EU. Efter att EU-kommissionens expertgrupp har avrått ifrån att stämpla den som hållbar har hoppet väckts bland kärnkraftsmotståndare, men på motsatt sida finns starka industriintressen.
Senast i juni nästa år ska EU anta nya kriterier för hållbara investeringar. Det handlar inte om tvingande regleringar, utan om att finansinstitut måste följa kriterierna för att få marknadsföra exempelvis fonder som gröna.
För några veckor sedan lämnade EU-kommissionens tekniska expertgrupp för hållbar finansiering (TEG) sitt utlåtande. Att de då avrådde EU-kommissionen från att klassa investeringar i kärnkraft som hållbara överraskade många. Folkkampanjen mot kärnkrafts ordförande Jan Strömdahl jublar.
– Det har varit medvind på sistone för dem som skriker på kärnkraft. Det är en vurm som inte är underbyggd av experter utan drivs av politiska krafter som vill dölja sin brist på klimatpolitik, säger han.
Uppbackade av bland andra den franska regeringen har industriföreträdare protesterat mot att TEG inte vill klassa kärnkraft som hållbart. För att möta de intressen som försvarar kärnkraften har nu en grupp av drygt fyrtio organisationer runt om i Europa undertecknat en uppmaning till bland andra EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermanns att följa expertgruppens råd. Bland dessa organisationer finns Folkkampanjen mot kärnkraft.
TEG:s främsta skäl till att inte vilja betrakta investeringar i kärnkraft som hållbara är bristen på underlag när det gäller konsekvenserna av slutförvaret av kärnavfall. Sedan tidigare har TEG däremot uppfattningen att kärnkraft kan bidra till klimatomställningen. Det är något som Jan Strömdahl avfärdar.
– Vi vet att vi inte kan få fram ny kärnkrafts-el inom tjugofem år och att vi kraftigt måste minska utsläppen snabbare än så, säger han.
Det är också omstritt hur kärnkraftens klimatpåverkan egentligen ser ut när man ser till hela livscykeln. Jan Strömdahl menar att den i slutändan kan bli mycket större än de flesta räknar med.
– Kärnkraften har betydande utsläpp. Att frågan om slutförvaret inte är löst innebär också att de beräkningar som finns kan vara underskattade eftersom det mesta av kärnkraftens utsläpp sker i samband med att man tar hand om avfallet.
Samtidigt som arbetet med kriterierna för hållbara investeringar pågår processen med EU:s ”gröna giv” som ska bli unionens åtgärdspaket för klimatomställning. Även här är kärnkraften en stridsfråga.
Efter ett beslut i EU-nämnden har klimatminister Isabella Lövin (MP) motvilligt fått driva linjen att kärnkraften är en viktig del i EU:s omställning. Skälet är att de kärnkraftsvänliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna där utgör majoriteten, till skillnad från i riksdagen i stort.
