Klart är att den klimatlag som parlamentet nu ska röstas om kommer att få betydelse. När den väl är på plats, blir den unionens rättsliga instrument för att styra medlemsländerna ur det fossila beroendet, till fullständig tillnyktring – år 2050.

Då ska EU uppnå noll netto utsläpp av växthusgaser, det vill säga binda lika stora mängder växthusgaser från atmosfären som släpps ut.

Men vägen dit kan bli fylld av återfall och irrvägar. Och framförallt, riskerar den att bli allt för långsam i starten. Det är i alla fall vad flera miljörörelser, EU-parlamentariker och forskare befarar.

– Desto snabbare vi får ned utsläppen, desto mindre behöver vi förlita oss på obeprövade tekniker i ett längre perspektiv, misslyckas vi skjuter vi en skuld framför oss till framtida generationer, säger forskaren Mathias Fridahl.

Förslag om minskning på 65 procent gick inte igenom

Ett första utsläppsmål kommer att sättas till 2030. Nyligen höjde EU:kommissionen sitt bud till 55 procents utsläppsminskning från 1990 års nivåer – men det är långt ifrån tillräckligt, enligt svenska Jytte Guteland (S) som är parlamentets viktigaste ledamot i frågan. Som huvudrapportör är det hon som har ansvar för det lagförslag som läggs fram på tisdag.

Själv hade hon velat se en ökning med 65 procent mot 1990 års nivåer. Men där har hon fått gå bet.

Att hon den 10 september ändå fick igenom en höjning till 60 procent i parlamentet miljöutskott, betraktade hon ändå som en delseger. En seger, hon delvis tillskrev miljörörelsen.

– Jag vet att Greta Thunberg och hela den unga rörelsen med Friday for future och även andra ”Gretor” i flera länder har spelat väldigt stor roll, sa hon i Sveriges radio.

Ändå är det inte tillräckligt, enligt forskaren Mathias Fridahl. Om unionen ska lyckas ligga i linje med Parisavtalets mål om att sträva mot högst 1,5 graders uppvärmning jämfört förindustriella nivåer – krävs det mer.

– Det är för lite och för sent, vi hade behövt göra något för länge sedan. Samtidigt finns det en politisk realitet att bolla med, där man i dagsläget inte når längre än så här.

"Ett förslag som andas kompromiss"

Även om parlamentet går på miljöutskottets linje på tisdag – och sätter gränsen till 60 procent, är det långt ifrån säkert att det till slut också blir EU:s mål.

Först kommer det krävas omfattande förhandlingar med både Europeiska rådet och EU:kommissionen. I båda lägren finns det länder som gärna hade velat se ännu lägre nivåer, än de 55 procents utsläppsminskning som kommissionen nu lagt fram.

–  Jag tycker att kommissionen förslag redan andas kompromiss, att man tagit höjd för vad man tror är taket för vad Europeiska rådet kan acceptera, samtidigt som det är en lägre ambition än vad parlamentet önskat, men att det trots detta kan komma att accepteras av parlamentet, säger Mathias Fridahl.

Men som det så ofta heter – djävulen finns i detaljerna. Och där kan parlamentet spela en avgörande roll, tror Mathias Fridahl. För i kommissionens förslag finns en stor flexibilitet kring hur utsläppsminskningarna ska kunna räknas hem – jämfört med den linje som Jytte Guteland driver.

"Det riskerar att urholkas"

Här blir det lite komplicerat – så häng med. I EU kommissionens förslag bokförs kolsänkor så som skog som binder koldioxid på samma post som utsläppsreduceringar, det vill säga att fabriker och bilar faktiskt släpper ut mindre koldioxid till atmosfären. Något som kritiker menar kan leda till att utsläpp tillåts fortsätta, om bara tillräckligt mycket ny skog planteras.

– Det riskerar att urholka utsläppsminskningarna, säger Mathias Friddahl.

Samtidigt som det finns en risk att den skog som planterats för att binda koldioxid – en dag ryker.

– Det är fler och fler som vill ha biomassas till olika saker, den utsätts också för ökade risker med ett varmare klimat, säger Mathias Fridahl.

Även om det inte skulle innebära ett regelrätt återfall i koldioxidberoende, skulle det ändå få samma följder – en upphettad planet.

På onsdag sker den slutgiltiga omröstningen parlamentet. Ministerrådet väntas rösta om sin hållning den 23 oktober. Förhoppningen är att Europeiska rådet, EU:parlamentet och EU:kommissionen kan enas före årsslutet.