DEBATT En rad länder inför en tidsbegränsad basinkomst som en åtgärd för att ge människor möjligheter att kunna klara av att försörja sig under Corona-krisen. På köpet mår många människor bättre. De slipper oroa sig för om pengarna räcker till mat och hyra. Men än så länge är det politiska stödet för basinkomst i Sverige lågt.
I USA och Hongkong betalar staten ut pengar till alla vuxna under en begränsad tid – en form av basinkomst som populärt kallas för helikopterpengar. I USA handlar det om motsvarande 10 100 kronor till alla vuxna och 5000 kronor till alla barn. För Hongkong är beloppet 13 000 kronor för mars månad. Thailand, Brasilien och Japan inför en tidsbegränsad utdelning av pengar till alla. Spanien ska snarast införa permanent basinkomst med fokus att hjälpa främst barnfamiljer. Iran har sedan 10 år tillbaka en permanent basinkomst till alla vuxna med undantag för de allra rikaste. Även i Kenya pågår en form av basinkomst för att hjälpa de fattigaste.
Svagt stöd för basinkomst i Sverige
Intresset för basinkomst eller helikopterpengar i Sverige är fortfarande svagt, i alla fall inom de politiska partierna i riksdagen. Miljöpartiet har ett kongressbeslut på att partiet ska verka för en utredning av basinkomst men endast ett fåtal politiskt aktiva inom MP, V och L säger att de är för permanent basinkomst. Feministiskt initiativ, Piratpartiet, Vändpunkt, Enhet och Basinkomstpartiet – samtliga utanför riksdagen – förespråkar alla någon form av basinkomst.
En anledning till det svaga intresset för basinkomst även i coronatider kan bero på att Sverige har en generell välfärd för alla. Vilket bland annat innefattar en garanti att slippa svälta och rätt till akut sjukvård.
De som har stora ekonomiska svårigheter har laglig rätt till försörjningsstöd. En nackdel är att bidragstagaren blir beroende av samhället. Dessutom blir bidragstagaren även granskad av socialtjänsten så att försörjningsstödet används exakt på det sätt som socialsekreteraren gett instruktioner om. Basinkomst istället för försörjningsstöd innebär en stor frihet för den enskilde. Och friare människor är lyckligare och mår bättre.
Motstånd mot att betala till arbetsbefriade
Många motståndare mot basinkomst hävdar att det är demoraliserande att få betalt för att slippa arbeta. Samtidigt minskar behovet av arbetskraft på grund av teknisk utveckling, automatisering och digitalisering. På sikt behöver vi arbeta mindre antal timmar. Inte fler. Men många byter inte ut sin uråldriga arbetsmoral utan vidare trots de ekonomiska och teknologiska argumenten för basinkomst vid sidan om argumentet för basinkomst som hälsofaktor och frigörare.
Naturligt med basinkomst i ett högteknologiskt samhälle
Full sysselsättning är naturligt i ett socialistiskt samhälle med planekonomi och statligt ägande. Endast människor med sjukdomar eller som tar hand om småbarn hemma är arbetsbefriade. Men i en marknadsekonomi där staten varken äger eller driver produktion är det istället naturligt med en stigande arbetslöshet eftersom det i längden inte är lönsamt att producera varor och tjänster med för mycket arbetskraft. Automatisering tar bort flera arbetsmoment som tidigare sköttes av människor.
Basinkomst är därför fullt naturligt i en marknadsekonomi där regeringen säger sig ta ansvar för att ge invånarna en trygg inkomst. Basinkomst står mycket långt ifrån socialism. I alla fall den klassiska kommunistiska där staten äger merparten av produktionsapparaten.
Politisk förvirring kring basinkomst i Sverige?
Att Sveriges konservativa, nyliberala, liberala, socialliberala, gröna och röda riksdagspartier kan vara mot basinkomst är märkligt. Men antagligen sitter den äldre moraliska kompassen i. Idealbilden från 1970- och 80-talen då näst intill full sysselsättning i en växande marknadsekonomi fortfarande var möjlig. Detta är nu över 30 år sedan. Det finns inget som talar för att den tiden kommer tillbaka. Basinkomst är framtiden. Arbetslinjen med tillhörande arbetsmoral är historia. En bra start är en tillfällig coronabasinkomst på 10 000 kronor till alla vuxna. Feministiskt initiativ föreslår den summan till de en miljon invånare i Sverige som har lägst inkomst.
Artikeln är tidigare publicerad i Vox vigor.
