– Politiker pratar om att stadsodlingar är jättebra och att folk vill ha det men sedan händer ingenting, säger Rafael Altez Calderon, som lär ut hållbart odlande till ungdomar.

Om vädret tillåter och det inte öser ned, planerar han och ett tjugotal ungdomar att sätta upp ett tält här utanför gården på lördag 6 juni och börja odla kronärtskockor på en bit obrukad mark i närheten.

Hästa gård, som en gång i tiden var ett av världens största stadsjordbruk, har anor från 1500-talet men dagens huvudbyggnad härstammar framför allt från 1800-talet. Och här har ett av världens största stadsjordbruk funnits. Men inte nu längre.

100 hektar odlingsmark och 150 hektar skogsmark som också delvis går att odla på finns här. Och en gång i tiden fanns här en av världens största stadsodlingar.

Stockholms stad äger gården och marken sedan 1962. Bolaget som vann den senaste upphandlingen här för några år sedan och som arrenderar marken nu, är bygg- och anläggningsföretaget Peab som inte odlar något.

Hårt packad

– Den före detta arrendatorn Naturskog körde med sina tunga traktorer här och packade ihop jorden så att den har blivit som cement, säger Rafael Altez Calderon.

Och det som odlas nu på en liten del av marken är djurfoder. Men med hjälp av permakultur, det vill säga hållbar och ekologisk odling, skulle jorden istället kunna ge grönsaker till tusentals stadsbor.

– Folk är oroliga för att det till exempel kan uppstå matbrist med en långvarig coronakris. Men här finns så mycket mark som människor kan odla sin mat på. Det kan i sig fungera som en slags träningsverksamhet för att till exempel kunna bo i en ekoby på landsbygden, säger Rafael Altez Calderon.

Under flera års tid har han tillsammans med ungdomar och vuxna gjort flera manifestationer här, med hållbar odling till folket i fokus.

Tidigare har han varit med och  gerillaodlat ett trettiotal olika grönsaker och byggt till exempel växthus av återvunnet material.

Något som handläggare på kommunen benämnt för nedskräpning och rivit bort.

Bred samverkan

Rafael Altez Calderon är ordförande för Den gulliga folkrörelsen. Gulliga står för Glokalisering (global och lokal red anm) Underifrån genom Lärande Lokala Intelligenta Gemenskaper och Antikapitalism.

Men det är inte i egenskap av det som han agerar nu tillsammans med ett tjugotal unga. Nu vill han istället skapa en bred samverkan mellan olika grupper och föreningar, som till exempel Extinction Rebellion och för att få till stadsodling i större skala på Hästa gård.

– När politiker och tjänstemän deltar under Järvaveckan, som ska minska avståndet mellan dem och oss vanliga medborgare, så brukar de prata om att stadsodlingar är jättebra men sen händer det ingenting. Men det vill vi ändra på, säger Rafael Altez Calderon.

Han har varit med och författat skrivelser och manifest, fått tummen upp från politiker och andra för till exempel medborgarförslag men ser för lite av aktivitet från beslutsfattare.

– De unga som engagerar sig här har så mycket kraft och bra idéer att utveckla. Och det här handlar inte ”bara” om att odla. Att ta vara på naturen och lära sig att leva i balans med den är kopplat till en hållbar utveckling, konstaterar Rafael Altez Calderon.