Våtmarker lagrar växthusgaser och kan skydda oss från både torka och översvämning. Intresset för att återställa utdikade våtmarker ökar – samtidigt som Naturvårdsverkets anslag för ändamålet minskar.
Under de senaste 100 åren har en fjärdedel av Sveriges våtmarker dikats ut för jordbruk och skogsbruk. Samtidigt skapar de utdikade områdena nästan lika mycket växthusgaser som hela landets vägtrafik, visade en studie från Göteborgs universitet 2018.
Naturvårdsverket beslutade i början av februari i år att betala ut 37 miljoner kronor till lokala våtmarksprojekt i olika delar av landet. Ansökningstiden gick ut 1 december 2019, och söktrycket har varit stort – motsvarande 69 miljoner – säger Melvin Thalin, handläggare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande:
– Det tyder på att det finns en ökad insikt om den stora nytta våtmarker har för biologisk mångfald och klimatanpassning.
Utsläppen kommer från våtmarkens torv, alltså gammalt organiskt material som när det kommer i kontakt med syre bryts ner och släpper i från sig växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas.
Förutom att binda växthusgaser bidrar våtmarker till bildandet av grundvatten, vilket skyddar vid torka. Områdets förmåga att magasinera regn- och smältvatten mildrar även effekterna av översvämningar.
Det stora intresset till trots är anslaget för att återställa våtmarker mindre än under de senaste åren. 2018 fick Naturvårdsverket 200 miljoner till våtmarker. 2019 var anslaget 70 miljoner, enligt Sveriges natur, och i år är det alltså ännu lägre.
– Det saknas mycket våtmark i Sverige. 90 procent av alla våtmarker är borta i slättlandskapen om man jämför med 1800-talets början. Och 75 procent av alla våtmarker som finns kvar är påverkade, säger Andreas Skarmyr, projektledare för våtmark på Naturskyddsföreningen till Sveriges natur.
Vilka kommuner som kommer att beviljas bidrag för sina våtmarksprojekt avgör länsstyrelserna.
Läs även: Syre förklarar våtmarker (artikel från februari 2019).
Vad är en våtmark?
Våtmarker definieras som sådana marker där vatten under en stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan. Även vegetationstäckta vattenområden klassas som våtmarker.
Olika typer av våtmarker
Beroende på om våtmarkerna huvudsakligen får sin vattenförsörjning från nederbörd, markvatten eller vatten från sjöar och vattendrag respektive hav delas de in i:
mossar
kärr
limnogena våtmarker eller
marina våtmarker
Miljömålet myllrande våtmarker…
…definineras av Riksdagen: ”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.”
Källa: Artdatabanken och sverigesmiljomal.se
