Jan Strömdahl, 83 år, ordförande, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen

Om nu detta ska utredas – vilket är mycket tveksamt – föreslår jag att Edward Snowden anlitas som sakkunnig.

Katarina Stensson, 32 år, ordförande, Piratpartiet

För det första måste vi skilja på massövervakning, där information samlas in om alla i Sverige som till exempel använder telefonnätet, skickar mejl eller promenerar på en gata, och riktad övervakning där man fokuserar på att övervaka och kartlägga individer som är misstänkta för brott och möjligtvis deras direkta omgivning.

Massövervakning hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle, det eroderar tilliten i samhället eftersom det innebär ett misstänkliggörande av alla. Det leder även till självcensur och i längden till att männinskor inte vågar säga vad de tycker eller agera som de anser är rätt. FRA:s insamling av data för signalspaning, och generell datalagring (som vi i dag har lag på i Sverige trots att det dömts ut som stridande mot EU:s stadga om mänskliga rättigheter) är exempel på massövervakning.

Riktad övervakning däremot är ett viktigt verktyg som brottsbekämpande myndigheter behöver ha tillgång till för att kunna göra sitt jobb (lagen om hemlig dataavläsning hör hit, och är i grunden inte problematisk, men har formulerats så att den utgör onödig risk för andra, tyvärr).

Sedan finns det gråzoner, när är det till exempel okej med kameraövervakning? Då måste vi kolla på effekterna av kameraövervakning i olika miljöer. Man kan till exempel se att det är effektivt på parkeringsplatser för att minska bilstölder och inbrott, och här innebär de en väldigt liten integritetskränkning. Det är alltså rimligt att använda kameraövervakning när de positiva effekterna är stora jämfört med skadorna.

Att ha kameror på nästan varje gata i en stadskärna är däremot väldigt tveksamt, eftersom det innebära att stora mängder data om många människors rörelsemönster samlas in, kan läcka eller utnyttjas för fel syften. Man måste alltid vara medveten om att all data kan, och mycket kommer att, läcka.

Tobias Petersson, 40 år, omvärldsbevakare, Framtidsjorden

När samhällsklimatet hårdnar och auktoritära krafter skriker om mer kontroll i trygghetens namn måste alla rättsförsvarare vakna. Inte för att Sverige nu inför en allvarlig inskränkning, utan för att vi inte ska riskera att det görs sen. Framtidsjorden ser med fasa hur minskat civilt utrymme i Indien och Latinamerika smugit på och tystat det öppna samtalet, om till exempel GMO. Ändringarna i FRA-lagstiftningen är inte där, men vad kommer sen? Vi måste vara vaksamma när auktoritära makter tar sig större utrymme i vår vardag.

Robin Zachari, 38 år, kanslichef, Skiftet

När media, med god hjälp av regeringen, hetsat fram en stämning om att Sverige håller på att gå under i kriminalitet ser regeringen sin chans. Nu ska övervakningen öka och FRA ska få signalspana i Sverige. När FRA röstades igenom var det för att legalisera något de redan gjorde. Frågan är om det är samma sak. Det är lätt att hålla med om att den organiserade brottsligheten är ett problem. Men risken är som alltid att det blir en ändamålsglidning och vi tillåter massiv övervakning av människor.

Gunnel Malm, 72 år, pensionär

Signalspaning på alla svenskar? Nej tack. Bara om det finns anledning ska myndigheter tränga sig in i mitt privatliv!

Anna-Carin Hall, 59 år, pressansvarig, Kvinna till kvinna

Detta är knivigt. Lagar som kan stoppa organiserade brottslighet är högst välkomna men en möjlig signalspaning på alla inom Sverige är inte önskvärd. Så kommer nog heller inte lagförslaget att se ut när det är klart om arton månader. Men – en allmän lärdom är att demokratiska stater kan förvandlas till mer eller mindre auktoritära regimer. Lagar som från början var avsedda mot yrkeskriminella kan komma att användas mot oppositionella av en ny regering med en annan agenda. Att tillåta avlyssning av befolkningen är därför ett högriskprojekt.