Även om det har skett en försiktig nedgång i straffrihetsgraden för brott mot journalister under 2020 är andelen ouppklarade brott av denna typ fortfarande 87 procent, uppger UN news. 2019 uppklarades 12 procent av brotten och för 2018 var siffran 11 procent.

Den 2 november infaller den internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister. Med anledning av detta publicerar UNESCO en rapport som konstaterar att totalt 156 journalister runtom i världen dödades under 2018 och 2019, och att i genomsnitt dödas en journalist var fjärde dag. 2019 uppgick förvisso antalet till det lägsta på ett decennium, 57 stycken. Hittills i år har 39 journalister mist livet.

”Journalistik är fortsatt ett farligt yrke: hoten som journalister möter är många och omfattande”, fastslår rapporten.

Dödsfall i länder som har en pågående väpnad konflikt har gått ned, men dödliga attacker mot journalister som bevakar händelser kopplade till korruption, brott mot mänskliga rättigheter, miljöbrott, trafficking och politiska oegentligheter har ökat i andra länder.

Lokala reportrar mest utsatta

Rapporten utkommer vartannat år och ska tjäna som underlag för diskussioner i UNESCOS:s medlemsländer om utmaningar när det gäller att garantera säkerhet för journalister och motverka straffrihet.

Den övervägande majoriteten av offer är män, 91 procent 2019. Detta förklaras med att färre kvinnor har uppdrag i riskfyllda regioner eller bevakar känsliga ämnen som korruption eller organiserad brottslighet. Det kan i sin tur bero på att stereotyper styr vilken typ av bevakningsområde som anses lämpligt för manliga och kvinnliga journalister. Kvinnor är å andra sidan oftare föremål för olika typer av näthat kopplade till deras yrkesroll.

Tv-reportrar är fortsatt den värst utsatta gruppen och utgjorde 30 procent av dödsfallen under 2018 och 2019. Likaså är de flesta offren fortfarande lokala journalister som arbetar i sitt upptagningsområde – 98 procent av de journalister som dödades 2019 arbetade på hemmaplan.