Efter flera års provkörning inom inhägnat område är det nu dags för försök på allmän väg. I en bussfil på Getingevägen i Lund ska bussar och lätta lastbilar få testköra en sträcka på 360 meter, drivna av en elskena som limmats fast i marken. Sträckan ska förlängas till en kilometer inledningsvis.

– Det är väldigt roligt att få vara med när den läggs ut. En milsten. Jag är övertygad om att elvägar, om de nu håller måttet i verklig miljö, är den i särklass bästa lösningen för elektrifiering av vägtrafik, säger Mats Alaküla, professor i elektroteknik på LTH till tidningen Ny teknik.

Fördelen med att ladda under färd, förutom att fordonet inte behöver stå still under strömöverföringen, är att det slipper tunga batterier. Det innebär i sin tur mindre miljöbelastning vid tillverkningen, och större lastkapacitet per fordon.

I dag står inrikes transporter för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige, men år 2045 ska dessa vara nollade. Skulle 86 mil av motorvägsnätet förses med elskenor kan utsläppen från den tunga trafiken minska med en tredjedel, enligt beräkningar från Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI.

Trafikverket testar just nu fyra olika sorters elvägstekniker. Vad som skiljer ut den här versionen är att elskenan är fastlimmad ovanpå vägen i stället för nedsänkt. Och att endast en meter elskena åt gången är strömförande, och bara under tiden ett fordon hämtar energi därifrån.

En annan variant av elväg har testats på en två kilometer lång sträcka mellan Arlanda och Rosersbergs logistikområde, och en tredje, med luftburen el, på en lika lång sträcka på E16 utanför Sandviken.