Coronaviruset har påverkat hela världen. Pandemin kommer enligt flera experter som uttalat sig att sätta prägel på hela 2020-talet. Ökad arbetslöshet, sämre ekonomi och ansträngda välfärdssystem är några av de direkta konsekvenserna – men också minskade utsläpp och resande.

Det är ännu för tidigt att säga exakt vad det kommer leda till i det långa loppet.

Olika länder har agerat olika under krisen, något som också gäller för högerpopulister och främlingsfientliga grupper i olika länder. Precis som gällande sjukhusutrustning och reservlager är också förutsättningarna olika för populister och extremister.

Graham Macklin, forskare vid Center for Research on Extremism, C-REX, i Norge menar att högerextremister har en lång historia av att göra politik av folkhälsan. Invandrare blir för högerpoulister, extremister och främlingsfientliga partier symboler för sjukdom, infektion och som någonting som förorenar nationens hälsa. Både den fysiska och moraliska hälsan.

”Det är inte överraskande att högerextrema aktörer, som tidigare har utnyttjat sjukdomar som tuberkulos och ebola (…) för att marknadsföra sina agendor, var snabba med att utnyttja coronapandemin, även om tillvägagångssätten har varierat mycket mellan olika länder”, skriver Graham Macklin i en analys.

I Ungern har den högerpopulistiska regeringen till exempel använt krisen för att knyta makten ännu närmare sig. Något som fått EU-kommissionen att reagera starkt och flera experter har sagt att Ungern de facto blivit en diktatur. Den ungerska regeringen hävdar dock bestämt, som talespersonen Zoltán Kovács skriver på Euronews, att man gjort allt med nationens bästa för ögonen.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har varnat för det hat som spridits under pandemin. Rasism och hat mot människor med asiatiskt ursprung, antisemitism och konspirationer om virusets ursprung har cirkulerat, beskriver Graham Macklin i sin analys.

– Vi måste agera nu för att stärka våra samhällens immunitet mot hatet, sa Guterres den 8 maj.

Sverigedemokraternas tapp

Här i Sverige har främlingsfientliga Sverigedemokraterna tappat väljare under pandemin. Trots att forskning visar på att ekonomisk osäkerhet, som den vi ser nu, ofta leder till ökat stöd för partier på högerkanten eller med främlingsfientlig politik.

SD är nu nere på omkring 18 procent. Enligt Sirius Håfström Dehdari, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, beror det sannolikt på att SD:s hjärtefrågor om invandring och social utsatthet, framförallt i förorterna, inte längre dominerar det politiska samtalet.

– Vi har sett en del bevis på att det här faktiskt har spelat roll under coronapandemin. Socialdemokraterna har ökat i alla opinionsmätningar. De som har förlorat mest är SD, och till viss del KD. Det beror delvis på att sossarna ger ett myndigt intryck. Men varför skulle SD minska så mycket? Det tror jag beror på att vi i mycket mindre utsträckning diskuterar invandring och brottslighet och social utsatthet, speciellt då i förorterna.

Sirius Håfström Dehdari menar att försök att påverka samtalets innehåll har gjorts. Men det har enligt honom inte lyckats.

– Man har försökt få det här att handla om invandring och social utsatthet genom att nämna vissa etniska grupper i förorterna och att de skulle drabbas hårdare på grund av försämrad integration. Det här har inte bara SD pushat för utan också KD. Men det har inte riktigt bitit sig fast.

Ekonomisk osäkerhet ökar stödet

I sin forskning använder sig Sirius Håfström Dehdari av kvantitativa data för att förstå och kunna visa på kopplingar mellan hur ekonomiska, sociala och demografiska faktorer påverkar väljarnas partisympatier.

Forskare från olika akademiska discipliner har studerat sambandet mellan ekonomisk osäkerhet och högerextrema partier i över 20 års tid. Resultaten har varierat. Men forskning från de senaste fem åren pekar ganska tydligt på att ekonomisk osäkerhet kan bidra till att stödet för högerextrema och främlingsfientliga partier ökar.

– I modern tid har vi exempel från i Sverige. Man kan se att de varselbesked som kom i spåren av finanskrisen 2008-2009 ökade stödet för SD och hjälpte dem att komma in i riksdagen 2010.

– Det betyder alltså såklart inte att ekonomisk osäkerhet förklarar hela deras uppgång, och det finns många andra faktorer – men det bidrog i alla fall.

Hur det kommer sig att ekonomisk osäkerhet ökar stödet för den här typen av partier, både i Sverige och i andra länder, är det svårt att veta i detalj.

– Men det finns teorier kring varför ekonomisk osäkerhet ökar stödet för högerextrema och framförallt främlingsfientliga partier.

Två olika förklaringar

Det finns två huvudsakliga förklaringsmodeller, enligt Sirius Håfström Dehdari. Den första har att göra med de direkt förväntade försämringarna av välfärden. Människor tror att invandringen kommer leda till en direkt kostnad som tvingar undan andra välfärdssatsningar.

– Eller att man själv om man skulle vara i behov av välfärdstjänster, vilket vi alla på något sätt är, att den skulle försämras och späs ut när det kommer en massa invandrare som man måste dela eller konkurrera om välfärden med.

Den andra förklaringen är att man tror att invandringen påverkar arbetsmarknaden.

– En annan farhåga är att invandring leder till högre konkurrens på arbetsmarknaden och lägre löner. Är man anställd är man orolig för att bli av med sitt jobb eller tvingas gå ner i lön, och har man nyligen blivit av med sitt jobb är man orolig för att inte kunna få något nytt på grund av ökad konkurrens, eller så skyller man avskedet på ökad invandring, säger han.

Hur processen från att någon känner ekonomisk osäkerhet till att personen faktiskt tar steget och röstar på ett högerextremt eller främlingsfientligt parti ser ut vet man inte. Men det finns bevis för att förklaringen om just arbetsmarknaden väger ganska tungt, säger Sirius Håfström Dehdari.

– Det här är ett problem. Eftersom vi inte vet exakt varför ekonomisk osäkerhet ger ett ökat stöd för högerpopulistiska partier är det svårt att säga vad som kommer hända i och med den ekonomiska kris som vi befinner oss i nu och som antagligen kommer fördjupas.

Hur djup krisen blir

I slutändan kommer hur djup den ekonomiska krisen blir att påverka väljarstödet. Desto djupare – ju mer kommer SD och liknande partier gynnas, menar Sirius Håfström Dehdari.

Forskaren Graham Macklin argumenterar i sin text för att även om framgången för högerextrema partier hittills har varierat så positionerar sig en rad högerextrema grupper redan för att dra nytta av den mer långsiktiga ekonomiska tillbakagången och skadorna som uppstått på grund av viruset.

Efter coronapandemin kommer det politiska samtalet påverka väljarstöd och främlingsfientliga partier. Högerextremister drar alltid nytta av kriser även om många just nu sett sina frågor försvinna från den offentliga debatten, enligt Graham Macklin.

Sirius Håfström Dehdari, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att den framtida utvecklingen också kommer påverkas av vilka problem och argument som diskuteras och hur de framställs:

– Om de här partierna kan vända det till att handla om invandring och att det var invandringen som spred viruset hit – vilket det inte tycks vara – kan det gynna partier som SD. Ett annat argument efter pandemin kan vara att de satsningar vi inte har kunnat göra för att förbereda oss inför den kan bero på att vi satsat på annat, säger Sirius Håfström Dehdari.