Enligt en rapport från fackförbundet Dik har var tredje anställd i privat sektor som varit permitterad i samband med pandemin arbetat mer än vad reglerna tillåter. Arbetsgivare som inte betalar korrekt riskerar både åtal och att bli återbetalningsskyldiga.
I november förlängde regeringen reglerna för korttidspermittering som innebär att att arbetsgivaren får ekonomiskt stöd och den anställda kan gå ner i arbetstid med en stor del av lönen i behåll. Det är dock vanligt att den anställda ändå arbetar fler timmar än vad som ingår i överenskommelsen.
Fackförbundet Dik, som organiserar bland annat kommunikatörer, skriver i sin senaste rapport att anmärkningsvärt många permitterade arbetar mer än vad reglerna tillåter. Inom privat sektor är eller har var tredje respondent varit korttidspermitterad, och 35 procent av dessa uppger att de har arbetat mer än vad permitteringsgraden sagt.
Extra press på kommunikation
Att Sveriges coronastrategi, där man utgår från rekommendationer, präglas av just kommunikation har gjort att arbetsbelastningen på kommunikationsavdelningarna i framför allt kommun och region har ökat. Många upplevde sin situation som pressad redan förra året då siffrorna var ”alarmerande”, enligt Dik.
I september rapporterade tidningen Resumé om upplägg där medarbetarna istället för korrekt lön kompenserades med inofficiella semesterdagar för vilka staten stod för kostnaden och de anställda tvingades jobba heltid. Tillväxtverket betonade samtidigt att det viktiga var att det blev rätt i slutet av permitteringsperioden.
– Det viktiga är att företagen i sin avstämning med oss efter tre månader uppger det faktiska utfallet av permitteringen. Har personal arbetat mer än tänkt från början ska man återge det till oss, sa Tillväxtverkets pressansvarige Niklas Kjellberg för Resumé.
Företag som brutit mot reglerna riskerar att bli återbetalningsskyldiga och åtalade.
