En del av de ensamkommande unga har fått rätt att stanna i Sverige på grund av att de omfattas av gymnasielagen. Lagen har möjliggjort för ett par tusen unga att stanna i landet, men stora brister i hur lagen är utformad gör att de hamnar i en utsatt situation gällande sin boendesituation.

Röda Korset rekommenderar att stat och kommuner ska ta ansvar för ensamkommandes svåra boendesituation, att ansvaret som kommunerna har ska tydliggöras och att det måste finnas ekonomiska medel säkrade. Organisationen vill också att regeringen tillsätter ett nationellt samordningsuppdrag för frågor kring ensamkommande i Sverige. De trycker även på att unga ska få stanna i kommunen de bor i efter 18-årsdagen, och inte som nu riskera att bli av med sitt boende eller behöva flytta. Om kommunen bestämmer att ensamkommande ska räknas som en särskilt utsatt grupp kan fortsatt boende ordnas med stöd i Socialtjänstlagen.

Samarbete hjälper unga

De kommuner som samarbetat med civilsamhället har överlag lyckats skapa en bättre och mer trygg tillvaro för de ensamkommande, enligt Röda Korset. Göteborg och Huddinge är bland de kommuner där Röda Korset varje vecka möter unga ensamkommande i hemlöshet. Umeå och Visby har å andra sidan samarbetat med civilsamhället för att hjälpa unga med boende och hälsofrämjande insatser.

11 800 ensamkommande ungdomar saknar rätt till boende, både de som omfattas av gymnasielagen och de som fått uppehållstillstånd av andra skäl. Bristen på stabila boenden samtidigt som det finns krav på att de ska klara skolan skapar en stressande situation. År 2015 kom 35 000 ensamkommande till Sverige. Deras situation har komplicerats av den tillfälliga asyllagen, långa handläggningstider och gymnasielagens utformning som exkluderar många som är i en liknande situation som de som omfattas.

I brist på stabila boenden utnyttjas många av de unga. Det kan handla om överlevnadssex eller droghandel mot ett mål mat och en sängplats. De som inte omfattas av gymnasielagen är ännu mer utsatta, enligt Röda Korsets rapport.