I genomsnitt 51 personer avslutar sina liv under nyårsdagen, jämfört med 17 på julafton, enligt en studie från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska sjukhuset.

– Det kan vara en tuff helg för människor som känner att saker i livet inte går bra eller går åt fel håll. Den förhöjda risken handlar om ökat intag av alkohol, vilket är en riskfaktor, och att det är en helg laddad med förväntningar, fest, glädje och gemenskap. Många känner sig ensamma och övergivna, säger Rickard Bracken, generalsekreterare för organisationen Suicide zero.

Även SOS alarm har rapporterat om en ökning av samtal om självmord under natten mot nyårsdagen. I veckan uppgav också det statliga bolaget till Sveriges radio att antalet samtal rörande självmord har ökat med 14 procent i år. Ökningen uppges delvis vara kopplad till pandemin.

Enligt statistik från Socialstyrelsen, som Rickard Bracken hänvisar till, finns än så länge inga statistiska belägg för att pandemin har inneburit att fler tagit livet av sig.

– Socialstyrelsens siffror visar inte att självmorden gått upp, vilket vi är otroligt glada för. Men en mängd faktorer pekar på en allvarlig situation i samhället, till exempel ökande mängder samtal till stödlinjer och sjukanmälningar på grund av psykisk ohälsa.

”När samhället tar fart igen”

Nyligen släppte Christian Rück, professor i psykiatri vid Karolinska institutet, en kartläggning av hur tidigare pandemier som spanska sjukan, asiaten och hongkonginfluensan har påverkat självmordsfrekvensen i Sverige, rapporterar SVT nyheter.

– De länder som har haft ökad psykisk ohälsa eller högre tryck på hjälplinjer har inte haft fler självmord. Det kan vara så att det finns en större oro men det kommer inte automatiskt att leda till en våg av nya självmord, säger han till SVT.

År 1918 dog 25 000 i influensan och samma år hade minst antal självmord, enligt honom.

Men det finns studier som pekar på att antalet självmord tillfälligt minskar när ett samhälle befinner sig i kris för att öka när krisen går över.

– Det är när samhället tar fart igen och många fortsätter vidare, kommer ut i jobb och ekonomin påverkas positivt men vissa lämnas bakom med svårigheter som risken ökar, säger Rickard Bracken.

Risken för suicid är till exempel högre i grupper som lever i ekonomisk och social utsatthet, enligt Suicide zero.

– Därför måste man ha ögonen på, och sätta in resurser för, de grupper som redan innan pandemin hade en tuff situation.

Behövs avsättas mer pengar

Han säger att det behövs avsättas mer pengar till suicidpreventiva arbete och folkbildning.

– Regeringen har tagit initiativ i rätt riktning men det är inte tillräckligt. Självmord är inte bara en fråga för sjukvården utan handlar om arbete i kommunerna, till exempel stadsplanering och samhällen med till exempel säkra järnvägsövergångar, insatser för att bryta ensamhet bland äldre och förebyggande arbete i skolorna.

I somras fick Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram underlag till en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Då kallade socialminister Lena Hallengren (S) psykisk ohälsa en av vår tids stora folkhälsoutmaningar i ett pressmeddelande.

– En viktig del i arbetet är insatser för att stärka den nationella samordningen inom området psykisk hälsa samt att få en ny strategi på plats då den nuvarande strategin går ut i slutet av 2020.

Rickard Bracken pekar också på vikten av en medmänniska.

– Att kontakta människor i sin närhet för att fråga hur den mår kan ha stor betydelse. Vi är sociala individer och mår bra i ett sammanhang, känslan att stå utanför upplevs ofta som jobbig och är ibland livshotande.

Flera pusselbitar ledde till hjälp

Bosse Konrad, volontär och föreläsare på Suicide zero, har själv gått igenom en depression.

– Jag har varit deprimerad och tänkt suicidala tankar. Jag har varit där i mörkret och det har även funnits personer runt mig som har tagit livet av sig, säger han.

Han berättar att vändpunkten för honom kom efter att han genom vården fick terapi och läkemedel.

– För mig var det flera pusselbitar som gjorde att jag fick hjälp. Jag hade vänner, kolleger och familj som var hjärtligt påträngande och inte lyssnade på mitt ”nej tack, ni behöver inte höra av er”.

– Det känns inte så när man sitter där i mörket men det går över, säger Bosse Konrad.

Han föreläser till exempel med Suicide zeros utbildning Våga fråga: hur självmord kan förhindras i tid? I den tas upp bland annat vad det finns för varningssignaler. Det kan handla om aggressivt beteende, ökat alkoholintag eller dra sig undan från sociala sammanhang.

– Jag vill ta bort tabut kring att må psykiskt dåligt. Det är en norm i samhället att inte prata om psykisk ohälsa och den måste bort. Det ska inte vara skillnad på att prata om depression och att man skadat sig och behöver kryckor, säger Bosse Konrad.

”Prata från hjärtat och finnas där”

Under 2019 tog närmare 1 588 personer sitt liv i Sverige, enligt Socialstyrelsen. Drygt 70 procent var män. Antalet har legat på samma nivå de senaste tjugo åren.

– Jag som 50-plus-årig snubbe förväntas inte prata om känslor, depression och det hänger ihop med att fler män tar sitt liv, säger Bosse Konrad.

Han säger att våga fråga-utbildningen ger samtalsverktyg för att prata om självmord.

– Många känner att vi måste göra och säga rätt. Men det handlar om att prata från hjärtat och att visa att du finns där. Vi kan bara lyssna.

Vidare är det viktigt är att inte lämna den som uttrycker planer själv utan lotsa till hjälp.

År 2008 beslöt riksdagen att anta en nollvision för självmord och ett niopunktsprogram för suicidprevention. Den första punkten handlar om ”insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper”.

– Från politiskt håll måste man göra mer. En handlingsplan för suicidprevention måste finnas som ett levande dokument i varje kommun.