Ett nytt beteendeexperiment med VR-teknik gör det möjligt att undersöka vad som skulle hända om vårt medvetande plötsligt vaknade upp i vår bästa väns kropp.
Det låter som något taget ur en science fiction-film, att förflytta sitt medvetande till en annan kropp. En kittlande fantasi för många – och såklart långt ifrån en realitet, åtminstone på det sätt som många kanske föreställer sig.
Däremot finns det nu en möjlighet att få en föraning om hur det skulle kunna kännas. Enligt en ny studie som gjorts av forskare inom neurovetenskap vid Karolinska Institutet görs detta genom en så kallad perceptuell illusion, en slags ”känselvilla”.
I studien har man genomfört beteendeexperiment på vänpar med hjälp av virtual reality-teknik. Deltagarna, försedda med VR-glasögon, placerades på varsin säng som filmades med kameror uppsatta i taket. Genom VR-glasögonen såg deltagarna en liveinspelning av sin vän i ett naturligt första persons-perspektiv.
Experimentet har sedan fortsatt med att den ena deltagaren utsätts för beröring, till exempel blir klappad på benet. Den andra deltagaren, som ser detta ske genom liveinspelningen i VR-glasögonen, kan då uppleva att det är den egna kroppen som berörs.
Enligt Karolinska Institutet ska flera av vänparen ha upplevt att illusionen fungerade. Under valda delar av experimentet reagerade dessutom flertalet med en särskilt ökad respons.
– Vi vet att illusionen fungerade eftersom majoriteten av deltagarna visade ökad fysiologisk stressrespons när vännens kropp hotades med ett vasst föremål, säger Pawel Tacikowski, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, i en artikel från forskning.se.
Forskarna upptäckte att experimentet medförde en personlighetsförändring hos deltagarna. Som ett resultat av illusionen började deltagarna uppleva sig själva mer lika sina respektive vänner. Deltagarna fick betygsätta hur väl vissa personlighetsdrag stämde överens med de själva, något som sedan förändrades under illusionen till att mer likna vännens.
– Detta visar att vår kroppsuppfattning, dynamiskt och kontinuerligt, påverkar vår självbild så att vi kan uppleva en sammanhängande och enhetlig känsla av ett jag, avslutar Henrik Ehrsson, professor vid Institutionen för neurovetenskap.