I våras drog forskare vid Malmö universitet igång ett forskningsprojekt i syfte att studera coronakrisens effekter på idrott och fysisk aktivitet. Forskarna, som skickade ut en enkät i april, har fått svar från drygt 1100 personer.

31 procent av de mellan 16-20 år svarade att de hade varit mindre aktiva under pandemin, vilket enligt forskningsledaren Susanna Hedenborg utgör ett tecken på att unga verkar röra sig mindre.

Brist på fysisk aktivitet är redan ett samhällsproblem som kan leda till ohälsa och bidra till sjukdomar som hjärt-och kärlsjukdomar och diabetes. Enligt Susanna Hedenborg måste aktivitetsmönster sättas in redan i tidig ålder för att de ska hålla hela livet.

Inte säkert att de återvänder

Under senare år har föreningsidrottande bland barn och unga sjunkit. I maj släppte Centrum för idrottsforskning en rapport som visade att det har nått historiskt låga nivåer sedan mätningarna började 2004. Coronapandemin och dess effekter på idrotten riskerar att förvärra läget ytterligare.

– Det här blir en riktig utmaning både för samhället och idrottsrörelsen som redan tappar medlemmar i den yngre åldersgruppen, säger Susanna Hedenborg, som menar att unga som hamnat ifrån idrotten under pandemin måste ha stöd för att komma igång igen.

Det finns också en risk för att de som slutat under pandemin aldrig återvänder till idrotten.

– Tappar man en sådan här åldersgrupp under en längre period så vet vi inte riktigt vad som händer. Föreningarna själva är oroade och menar att medlemstappet skulle kunna bli så stort som 30–40 procent. Den långsamt nedåtgående trend vi sett när det gäller ungas föreningsidrottande kan alltså bli ännu mer abrupt som en konsekvens av pandemin, säger Susanna Hedenborg i ett pressmeddelande.

Svåra att motivera utan tävlingsmoment

En faktor som tycks ha påverkat ungdomarnas vilja att delta i idrottsaktiviteter negativt under pandemin är avsaknaden av tävlingsmoment. Flera idrottslärare som svarat på enkäten vittnar om att det är svårt att motivera ungdomarna att delta utan tävlingar.

– Svaren visar att idrottsrörelsen är en stor del av många människors liv. Många lär sig fysisk aktivitet inom idrotten men att kanske inte tar med sig det sedan. Det tål att funderas på om idrottsrörelsen behöver bli bättre på att förbereda för fysisk aktivitet hela livet, säger Susanna Hedenborg som också pekar på en tydligt långsiktig trend av ”inomhusifiering” av idrotten.

Att kunna flytta den fysiska aktiviteten utomhus när det krävs, som till exempel under en pandemi, utgör också stor vikt, enligt Hedenborg. Hon menar att det skett en “inomhusifiering” av idrotten och att det idag blivit svårt att flytta ut, på grund av att det till exempel saknas rätt utrustning eller platser att vara på.

Forskarna bakom projektet vill framöver gå vidare med djupintervjuer av de unga som deltagit i enkäten för att bland annat studera hur den psykiska hälsan påverkas av längre skärmtid.