– Att ta pengar från de absolut rikaste är en ganska kortsiktig impuls som troligtvis skulle ha negativa konsekvenser, säger Caspian Rehbinder, programansvarig på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

En av de främsta orsakerna till att de rika har blivit så pass mycket rikare är att man numera tjänar mycket mer pengar på värdepapper, alltså aktier, obligationer och fonder med mera. Det är flera politiska beslut som har orsakat detta under de senaste 25 åren, bland annat regeln 3:12 för mindre bolag som gynnar att ägarna tar ut sin lön som vinst snarare än i arbetsinkomst, enligt Jämställdhetskommissionens utredning.

Caspian Rehbinder tycker dock inte det är ett problem att människor tjänar pengar på aktieutdelningar.
– På lång sikt skapas högre tillväxt av investeringar i kapital eftersom det ger produktivitetsvinster, forskning och utveckling, säger han.

Enligt honom har medianinkomsten i Sverige ökat med 70 procent sedan 1991, vilket betyder att människor faktiskt har gynnats av den tillväxt som skett även om inkomstskillnaderna har ökat.

Men de rikaste har ju mer än fyra gånger så hög inkomst idag jämfört med 1995. Varför inte låta de rika betala mer skatt som kan gå till välfärden? 
– Det klart att offentlig sektor kan vara kostnadsdrivande. Frågan är hur den ska finansieras utan att man tappar intäkter. Beskattar man högre inkomster mer, som med värnskatten, ger det inga extra pengar till staten utan gör att de rikaste går ned i arbetstid eller lön vilket leder till lägre skatteintäkter. Det är väl belagt, säger Caspian Rehbinder.

Hon är kritisk till Timbros resonemang

Men att beskattning av de rika inte skulle ge intäkter till staten håller inte Lisa Pelling, utredningschef på tankesmedjan Arenda idé med om.

– Den idén är väldigt dåligt empiriskt underbyggd. Det är alla liberalers våta dröm att kunna sänka skatten och samtidigt få in mer pengar till staten, men det fungerar inte. De flesta med höga inkomster jobbar redan hundra procent och skulle inte gå ned i tid bara för att en ny skatt infördes, säger hon.

Lisa Pelling är kritisk till att en rad politiska beslut har gynnat de rikaste i samhället, till exempel borttagandet av gåvoskatten, förmögenhetsskatten, fastighetsskatten och rotavdraget, varav det sista bara kan användas av dem som äger sin bostad.

– Det är djupt orättvist, säger hon.

Hon håller med Caspian Rehbinder om att medianinkomsten har ökat sedan 1991, men anser att man också behöver titta på vilken standard de med lägst inkomster har, alltså de människor som tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten, som lever i fattigdom eller är nära på att bli fattiga, och som blir allt fler.

– Sverige har tidigare visat att det går att kombinera ett jämlikt samhälle med en väl fungerande ekonomi. Det tas också upp i Jämlikhetskommissionens utredning. Nu har den ekonomiska toppen dragit ifrån. Deras resurser kan vi välja att beskatta, om vi vill det, och omvandla det till välfärd som gynnar stora delar av befolkningen, säger hon.