Nu ska det avgöras: Bröt norska staten mot grundlagen när man gav tillstånd för oljeborrning i Arktis? På onsdag inleds förhandlingar i Högsta domstolen. Inför rättegången har NRK avslöjat att norska regeringen undanhållit beräkningar som tyder på att oljeexploateringarna blir olönsamma.
Norska medborgare har rätt till en säker och hälsosam miljö, enligt paragraf 112 i grundlagen. Oförenligt med att borra efter nya oljefyndigheter, anser miljöorganisationerna Greenpeace och Natur og ungdom. 2016 stämde de staten för att de gett 13 oljebolag, däribland svenska Lundin petroleum, licenser för att leta efter olja i Barents hav i Arktisområdet.
Nu ska fallet alltså avgöras slutgiltigt av Högsta domstolen där en dryg veckas rättegång inleds på onsdag. Mycket står på spel, enligt Therese Hugstmyr Woie som leder Natur og ungdom. Det handlar om miljontals ton koldioxid som kan släppas ut i atmosfären om oljeborrningen får grön ljus och om stora ingrepp i känsliga naturområden. Men också om var gränsen ska gå framöver för vad regeringar har rätt att göra.
– Att dela ut oljelicenser i nytt område för första gången på tjugo år som ska gälla långt efter den tidpunkt när världen måste uppnå nollutsläpp är det tydligaste exemplet på brott mot miljöparagrafen i grundlagen, säger Therese Hugstmyr Woie.
"Det har gått bättre och bättre"
Staten har vunnit de två första ronderna. Varken tingsrätten eller den högre instansen lagmansrätten ansåg att staten brutit mot grundlagen. Therese Hugstmyr Woie menar att domarna ändå ger miljöorganisationerna segervittring.
Tingsrätten bekräftade statens plikt att göra nog för att tillgodose människors rätt till en god miljö. Lagmansrätten ansåg – i motsats till tingsrätten – att staten dessutom har ett ansvar för de utsläpp som oljan genererar när den används i andra länder.
– Det har gått bättre och bättre. Utslaget i lagmansrätten har gjort det möjligt för oss att vinna, säger hon.
Exploatering kan bli olönsam
Public service-bolaget NRK avslöjade i veckan att den norska regeringen undanhöll information inför Stortingets beslut 2013 att tillåta oljeborrning i Barents hav. Enligt oljedepartementets egna beräkningar – som man aldrig offentliggjorde – skulle exploateringen sannolikt bli olönsam ifall oljepriset sjönk med 25 procent. Sedan dess har oljepriset backat med nära 70 procent.
– Vi har i rättegångarna argumenterat för att de måste ha räknat fel och överskattat lönsamheten. Nu kom det fram att de har räknat rätt, men hållit det hemligt, säger Therese Hugstmyr Woie.
Även om staten vinner även i Högsta domstolen har processen inte varit förgäves, enligt Therese Hugstmyr Woie. Hon upplever att den fört med sig ett betydligt större fokus på klimateffekten av den norska oljan.
– Nu ställer journalister på eget bevåg frågor om klimat när politiker pratar om olja. Förut var miljöorganisationerna alltid tvungna att ringa och tjata på journalisterna om att ha med klimatperspektivet.
