– Vi är intresserade av varför människor börjar använda dopning, vad som får dem att sluta, vilken betydelse genus har för användning av dopningspreparat och hur användare tänker kring hälsa och biverkningar, säger Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Tillsammans med en forskare från Linnéuniversitetet har han intervjuat brukare och gjort etnografiska studier i gym- och fitnesskulturer, även online, för att får reda på orsakerna till att människor dopar sig.

Forskarna har främst studerat användare av förbjudna dopingpreparat som anabola stereoider och tillväxthormon. Preparaten tas i första hand för att förändra kroppen i en viss riktning, fortsätter Thomas Johansson.

– Det kan vara att bygga muskler och få en stor kropp som associeras med maskulinitet, men det kan också handla om att bränna fett för att passa in i snäva kropps- och skönhetsideal. Andra motiv är viljan att tävla i till exempel bodybuilding eller fitness, eller att vilja att passa in i en subkulturell träningsgemenskap.

Valet av preparat skiljer sig som delvis åt mellan män och kvinnor, enligt forskarna.

– Vissa preparat har så kallade förmanligande effekter som större käkparti, grövre röst, och naturligtvis muskler vilket förknippas med maskulinitet, varför kvinnor kanske väljer andra typer av substanser, som då anses ligga mer i linje med femininitetsnormerna, säger Johansson.

Resultatet av forskningsprojektet är tre böcker, som är skrivna av honom och Jesper Andreasson, docent vid Linneuniversitet. 

– Trilogin kan sägas vara en skärskådning av vår samtid, en samtid där kroppen ofta sätts i centrum och där människor på olika sätt försöker uttrycka vilka de är genom det kroppsliga, men också att detta får konsekvenser vad gäller frågor som hälsa, identitet, tillhörighet och utanförskap, säger Thomas Johansson.